Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kvävedeposition i Stockholm län år 2015: JÄMFÖRELSE MELLAN MODELLERAT KVÄVENEDFALL OCH MÄTNINGAR AV KVÄVE I MOSSA
Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm.
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har SLB-analys beräknat deposition av kväve i Stockholms län år 2015. Den beräknade depositionen av kväve har jämförs med uppmätta halter av kväve i mossa. Provtagning i mossa har genomförs under år 2015 på totalt 52 lokaler i Stockholm län av IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Modellberäknat kvävenedfall år 2015

Luftburet kväve består i huvudsak av nitratkväve (NO3-N) och ammoniumkväve (NH4-N). Utsläpp från vägtrafiken är den dominerande källan till NO3-N i Stockholms län. Utsläppen av NH4-N härrör framförallt från vägtrafik, energisektorn, jordbruk samt avlopp och avfall.

Det totala nedfallet av kväve omfattar såväl torrt som vått nedfall. Våtdeposition innebär att NO3-N och NH4-N i luften deponeras via nederbörden efter urtvättning av regn och moln, medan torrdeposition avser de föroreningar som fastnar på exempelvis trädkronor och sköljs ned med nederbörden. Beräkningarna av torrdeposition av NO3-N har gjorts med hjälp av SMHI-Airviro gaussmodell, medan de torra nedfallet av NH4-N har hämtats från beräkningar gjorda av SMHI med MATCH Sverige-systemet. Även beräknad våtdeposition (NO3-N och NH4-N) baseras på MATCH-modellen.

Modellberäkningarna med MATCH visar att det högsta bidraget från våtdeposition förekommer i de sydvästra delarna av länet, för att sedan avta mot nordost. Vad gäller den beräknade torrdepositionen av NO3-N är den som störst i centrala delarna av Stockholm och längs med de stora vägarna, d v s där utsläppen är som störst. Utsläppen från NH4-N är till stor del lokaliserad till jordbruksområden, och MATCH-modellen beräknar det högsta torra nedfallet av NH4-N i sydvästra delen av länet.

Den kritiska belastningsgränsen för övergödande kväve för Sveriges barrskogar ligger på 5 kg N per hektar och år. Denna gräns överskrids i stora delar av länet. I medeltal är depositionen på landyta ca 6 kg kväve per hektar och år. På vattenyta (hav och sjöar) deponeras i medeltal ca 4 kg kväve per hektar och år. Deposition över 10 kg per hektar förekommer i de centrala delarna av Stockholm och längs de mest trafikerade vägarna. Den totala depositionen inom Stockholms län år 2015 är beräknad till ca 6 900 ton kväve, varav ca 4 000 ton deponeras på land och ca 2 900 ton på vattenyta. Torrdepositionen står för drygt 40 % av den totala depositionen i länet.

Både beräkningarna med SMHI-Airviro gaussmodell och SMHI Sverige-systemet är behäftade med stora osäkerheter. För att minska dessa osäkerheter har den modellerade depositionen jämförts med uppmätt deposition vid stationer inom Krondroppsnätet samt Stockholm Stads mätstation vid Kanaanbadet i Stockholm.

Jämförelse mellan modellerat kvävenedfall och uppmätt kväve i mossa

Det modellerade kvävenedfallet jämfördes även med resultat från provtagning av kväve i mossa i Stockholm län år 2015. Resultaten från provtagning i mossa fås som mg N per kg mossa alternativt som viktprocent kväve i mossan. För att kunna jämföra mossmätningarna med modellerat kvävenedfall räknades viktprocent kväve om till kg N/ha/år enligt Harmens et al., 2011: kväveinnehåll i mossa (%) = 0,62 + 0,067 * kvävenedfall (kg/ha/år). Denna metod innehåller stora osäkerheter. Jämförelsen visade på låg korrelation mellan modellberäknad totaldeposition av kväve och uppskattad uppmätt kväveinnehåll i mossa. Jämfört med mossmätningarna visade modellberäkningarna i vissa fall lägre, och vissa fall högre nedfall av kväve.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 20 p.
Series
Rapporter från Östra Sveriges Luftvårdsförbund, LVF 2016:40
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Air, Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd; Environmental Objectives, Natural Acidification Only; Environmental Objectives, Zero Eutrophication
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6863OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6863DiVA: diva2:1070006
Available from: 2017-01-31 Created: 2017-01-31 Last updated: 2017-01-31Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1137 kB)3 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1137 kBChecksum SHA-512
71e80150580ed63d2cec9260eb582d57eff04f0a0d0a24069e227371bc93846969700b6bcbab8328ff5f136c12fb8e220acc2a2e3cffb5191ecee780133e5991
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish Environmental Protection Agency Länsstyrelsen Stockholm
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 3 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf