Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency .
Executive, Universitet, Lunds universitet, LU. Swedish Environmental Protection Agency .
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency .
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency .
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

μI denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Stockholms län från perioden oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. I Stockholms län görs mätningar av lufthalter vid två ytor, mätningar av nedfall med nederbörd över öppet fält och som krondropp samt mätningar i markvatten vid tre ytor. Dessutom mäts, genom separat finansiering av Länsstyrelsen i Stockholms län, lufthalter vid Svenska Högarna, beläget långt ut i Stockholms skärgård.

Lufthalterna av SO2 vid Farstanäs, sydväst om Stockholm, var i mitten av 1990-talet höga, men har minskat signifikant sedan dess. Halterna ligger i nivå med motsvarande halter uppmätta utanför tätorter i Skåne och på västkusten. Lufthalterna av SO2 under sommaren 2015 vid Bergby, nordväst om Stockholm, låg på ungefär samma nivå som vid Farstanäs. Lufthalterna av SO2 vid Svenska Högarna var som sommarmedelvärde 2015 högre jämfört med både Bergby och Farstanäs, sannolikt beroende på utsläpp från fartygstrafiken. Även lufthalterna av NO2 vid Farstanäs har varit höga, högre jämfört med motsvarande halter uppmätta i Skåne och på västkusten. Som ett årsmedelvärde för de senaste tre åren var halten av NO2 vid Farstanäs fortfarande hög för att vara i bakgrundsmiljö, 4,5 μg/m3. Årsmedelhalten av NO2 låg något lägre vid Bergby jämfört med Farstanäs. Sommarmedelhalten av NO2 2015 vid Svenska Högarna var nästan lika hög som vid Bergby, återigen sannolikt beroende på inverkan från fartygsemissioner.

Lufthalterna av NH3 låg under första hälften av 2000-talet vid både Bergby och Farstanäs runt 0,5 – 1,0 μg/m3. Under de följande 10 åren har halterna av NH3 tenderat att minska, men detta är statistiskt säkerställt endast för halterna vid Bergby vintertid.

Svavelnedfallet i krondropp har minskat signifikant sedan mätstarten vid samtliga ytor i länet. Under de senaste ca fem åren har dock svavelnedfallet legat konstant. Mätningarna av markvattenkemin vid länets provytor visar på en relativt god försurningsstatus. pH i markvattnet är vid de flesta lokaler runt 5,0, den syraneutraliserande förmågan, ANC, är oftast positiv och halterna oorganiskt aluminium är oftast låga.

Beräknade värden för totaldeposition av oorganiskt kväve till barrskog i länet uppgår till ca 5-7.5 kg N per hektar och år. Den kritiska belastningsgränsen för övergödande kväve för Sveriges barrskogar, 5 kg N per hektar och år, överskrids därför något i länet. I huvudsak har dock halterna av oorganiskt kväve i markvattnet varit relativt låga, vilket indikerar att kväveupplagringen i skogsmarken i Stockholms län inte nått den nivå där risken för läckage till markvattnet ökar.

Den 13-14 oktober 2015 firade Krondroppsnätet 30 år. Under två dagars seminarium presenterades bl.a. hur Krondroppsnätet startade, hur det framtida skogsbruket kan se ut samt vilket behov det finns av miljöövervakning i skogen framöver. Dessutom presenterades Krondroppsnätets frågeställningar i ett internationellt perspektiv samt utifrån tre myndigheters olika ansvarsområden (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen). Under firandet skedde även en uppskattad exkursion till Krondroppsytan Timrilt. I samband med 30-årsjubileet presenterades en nyproducerad populärvetenskaplig temarapport, ”Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter på skogsmark”, som kan beställas från IVL.

Gränsvärdena för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla skärptes den 1 januari 2015, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Mätresultaten indikerar att beslutet att skärpa gränsvärdet för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla har gett resultat. Mätningar av lufthalter inom

Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN)1 visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i sydöstra Sverige som medelvärde för 2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren. För andra mätplatser inom Krondroppsnätet och LNKN i sydöstra Sverige, belägna längre inåt landet, syns inte motsvarande förändring. Detta tyder på att minskad svavelhalt i fartygsbränsle resulterat i lägre SO2-halter i luft i starkt trafikerade kustnära områden i sydöstra Sverige.

Under 2015 initierades ett nytt sexårigt samarbetsprojekt som finns att läsa om på Krondroppsnätets webbplats: www.krondroppsnatet.ivl.se. Grundtanken är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på växtlighet, mark och vatten. 

Mätningarna inom Luft- och Nederbördskemiska nätet genomförs av IVL inom ramen för den nationella miljöövervakningen, finansierad av NV.

Konferensen Acid Rain hålls vart 5:e år och utgör ett forum för forskare och beslutsfattare att diskutera forskningsfrågor och policies relaterade till försurning och återhämtning. Vid konferensen 2015 presenterades resultat avseende återhämtning från försurning och kväveutlakning vid tre krondroppsytor som drabbats av klimatrelaterade händelser: havssaltepisoder, storm och insektsangrepp.

Under 2015 utförde IVL tillsammans med Lunds universitet, på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län, kartläggningar av kritisk belastning för aciditet och kväve för olika ekosystemtyper i Norrbottens län. Tre olika modeller användes: PROFILE, ForSAFE och MAGIC. Dessutom beräknades kritisk belastning för kväve baserat på empiriskt framtagna gränsvärden.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , p. 38
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Air, Krondroppsnätet; Environmental Objectives, Natural Acidification Only; Environmental Objectives, Zero Eutrophication
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6861OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6861DiVA, id: diva2:1069984
Available from: 2017-01-31 Created: 2017-01-31 Last updated: 2017-01-31Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(6722 kB)85 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6722 kBChecksum SHA-512
4be439a9708c46b14d3770d92081c2deb4ed83d734c3cff1be6d778095599000c4a15d0f4042a036557738280f6fe962c01f3623271185a870378a22a3861609
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
IVL Swedish Environmental Research InstituteSwedish Environmental Protection Agency Lunds universitet, LU
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 85 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 388 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf