Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Övervakning av värdefulla skogsbiotoper: en utvärdering av extensivmetoden efter 10 år
Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. (Artdatabanken)
Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
Show others and affiliations
2015 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Mellan åren 2009-2011 genomfördes de första återinven­teringarna av de 19 nyckelbiotoper, 17 naturreservat och fyra äldre produktionsskogar i Dalarnas och Gävleborgs län som inventerades tio år tidigare 1998-2002 inom över­vakningsprogrammet ”Extensiv övervakning av biotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald” (Exten­sivmetoden). I den här rappor­ten redovisas tillståndet vid återinventeringarna 2009- 2011 samt metodens effektivitet för övervakning och uppföljning av biologisk mångfald i dessa naturreservat, nyckelbiotoper och produktionsbestånd. Den ursprungliga tanken med Extensivmetoden är att inventeringarna ska upprepas vart tionde år för en viss grupp av objekt. Syftet här har varit att svara på (1) vilka förändringar som har skett för enskilda objekt samt en viss grupp av objekt för olika skogliga variabler, indikatorarter och vanliga ved­svampar, (2) hur små/stora genomsnittliga förändringar som kan avläsas med statistisk signifikans för enskilda objekt och en grupp av objekt och (3) vilka förändringar som har skett under 10-årsperioden i de skyddade områ­dena respektive nyckelbiotoperna jämfört med de äldre produktionsbestånden och ”vanlig” skogsmark baserat på riksskogstaxeringens data?

Resultaten visade att mängden substrat, antalet fö­rekomster av indikatorarter och enskilda arter varierar mer än vad som kan förväntas av slumpen mellan olika grupper av inventeringsobjekt. Reservaten var generellt mer strukturellt mångfaldiga och artrika än produktionsbestånden, med mer lövträd, död ved av olika slag och fynd av indikatorarter per hektar. Nyckelbiotoper intog en mellanposition och hade lägre volym av död ved per hektar än naturreservaten. Medelfrekvensen indikatorar­ter och vanliga vedsvampar var i genomsnitt högre per hektar i naturreservat jämfört med nyckelbiotoper. Lägre medelfrekvenser av vanliga vedsvampar i nyckelbioto­perna kunde till stor del förklaras av en högre frekvens av fnöskticka F. fomentarius i reservaten.

Ingen förändring kunde statistiskt säkerställas för någon av de studerade skogliga variablerna, artgrupperna eller arterna i reservaten eller nyckelbiotoperna efter 10 år. Artrikedomen av indikatorarter förblev också opåver­kad över tidsperioden. Detta betyder att både skyddade naturreservat och frivilligt avsatta nyckelbiotoper hade upprätthållit en mångfald av skogliga strukturer och arter under den angivna tidsperioden. Den här rapporten är därmed den första empiriska studien som visar att artrikedomen och frekvensen av skogliga indikatorarter och vanliga vedsvampar var oförändrad över tid inom både reservat och nyckelbiotoper. Det är dock viktigt att komma ihåg att styrkeanalyserna påvisade att storleken på förändringarna som kunde påvisas med en god statistisk styrka på ca 80 % varierade för den undersökta varia­beln och objektkategorin. Ett urval av 17 naturreservat var tillräckligt för att upptäcka relevanta förändringar på 25-35 % (motsvarande rödlistkategorin sårbar) av den ursprungliga genomsnittliga frekvensen av indikatorarter och vanliga vedsvampar, samt individuellt vanliga svam­par som fnöskticka och klibbticka, med 80 % statistisk styrka. Den statistiska styrkan för att upptäcka liknande förändringar från ett urval av 19 nyckelbiotoper var en­dast 20-40 %. Extensivmetoden hade en sämre precision och styrka för att följa upp förändringar för enskilda arter, speciellt för hänglavar i cirkelprovytor och mer ovanliga arter i bältessegment.

Vår bedömning är att Extensivmetoden skulle kunna få en betydande roll för miljöövervakning av värdefulla skogsbiotoper i Sverige. Upprepbarheten är god och det finns i dagsläget väldigt få etablerade miljöövervakningsprogram i skyddsvärda skogar där upprepbarheten har utvärderats på ett liknande långsiktigt sätt. Bristen på långsiktiga övervakningsdata gör det svårt att bedöma Extensivmetodens effektivitet och betydelse i förhållande till annan miljöövervakning. En samordnad och jämförbar nationell och regional långsiktig miljöövervakning av miljökänsliga och viktiga artgrupper som lövträdslevande epifyter och vedlevande svampar saknas för olika skogs­biotoper, men är av stor betydelse för förståelsen av dessa biotopers naturvårdsnytta under framtida skötsel, förvalt­ning och klimat.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2015. , 54 p.
Series
Artdatabanken rapporterar, ISSN 1402-6090 ; 18
National Category
Environmental Sciences Ecology
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Forest
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6852ISBN: 978-91-87853-15-9 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6852DiVA: diva2:1069828
Available from: 2017-01-30 Created: 2017-01-30 Last updated: 2017-02-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Övervakning av värdefulla skogsbiotoper(2416 kB)9 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2416 kBChecksum SHA-512
3b005f753d4ade86f4f0390457830807f6d4229a31139f63bb995f803bba4b246b2fc003e5b7bfc0f11d4de47e8357cbabdc31721cc76cb114f7191522ed1f55
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

http://pub.epsilon.slu.se/13417/1/jonsson_m_etal_160527.pdf
By organisation
Swedish Environmental Protection Agency Länsstyrelsen GävleborgSwedish University of Agricultural SciencesLänsstyrelserLänsstyrelsen Dalarnas län
Environmental SciencesEcology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 9 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 36 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf