Sammanfattning

I Kronobergs län görs mätningar i krondropp och markvatten på två granytor (Angelstad

och Tagel) samt en tallyta (Attsjö). Alla mätningar startade 1996, men mätningarna vid

två av ytorna har flyttats en kort sträcka sedan dess på grund av stormskador, Tagel

(2007) och Angelstad (2013). För nedfall antas data före och efter flytt vara jämförbara

Detta gäller dock inte för markvattenkemi, vilket innebär att inga trendanalyser för

markvattenkemi har gjorts för Tagel. Nedfall på öppet fält mäts inom länet endast i

Tagel.

Svavelnedfallet (exklusive havssalt) på provytorna i länet har minskat från mellan 5 och 7

kg per hektar och år 1996/97 till under 2 kg per hektar och år 2013/14. Kvävenedfallet,

som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har

varierat mellan 6 och 14 kg per hektar och år på länets enda yta på öppet fält, Tagel.

Ingen tidstrend kan påvisas. Det totala nedfallet till skog kan antas vara något högre på

grund av torrdepositionen till skogen. Den kritiska belastningen för kväve med avseende

på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar och år och överskrids därmed.

Det minskade svavelnedfallet återspeglas i minskande halter av svavel i markvattnet.

Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit mycket låga. Undantaget är i Angelstad

där nitrathalterna, efter stormarna Gudrun 2005 och Per 2007, varit förhöjda. Angelstad

är den enda yta i länet som visar på minskad försurning, med ökande pH och

syraneutraliserande förmåga (ANC) och minskande halter oorganiskt aluminium.

Förändringarna innan 2005 kan tillskrivas återhämtningen, medan förändringarna efter

2005 är mer komplicerade att tolka, då stormeffekterna påverkat markvattenkemin i stor

utsträckning. Surhetsgraden på ytorna har varierat mycket, med lägst pH i Angelstad,

där pH efter flytten 2013 uppmätts till 4,4 - 4,5, och högst i Tagel, där pH oftast varit

över 5.

Nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet har använts till

de fördjupade utvärderingarna av Bara naturlig försurning och Ingen övergödning som

slutförs under 2015.

Under 2014 utvärderades av Skogsstyrelsens obsyte-program, då programmet avslutades

under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, har mätningar i träd och

mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten av Krondroppsnätets ytor utgör en

delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen var att obsyte-programmets

mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de två mätprogrammen ger unika

möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan från atmosfäriskt nedfall till

tillstånd i träd och mark.

31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige.

Röken spreds över ett stort område, och vissa indikationer tyder på att NO2-halten i

närområdet skulle kunna påverkats av branden.

Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på

Island sedan 1783, vilket påverkat luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottet

producerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp.

Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att SO2-halterna, framförallt i norra Sverige,

var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkan från

vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer under 2015.