Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
KRONDROPPSNÄTET (SWETHRO) Nedfall och effekter av luftföroreningar – för regional och nationell övervakning. (version för Kronobergs län): Förslag till Program 2015-2020
Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency .
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

1 Krondroppsnätet – en sammanfattande beskrivning

Krondroppsnätet startade 1985 i Blekinge, som ett svar på den oro som rådde kring frågan om skogsdöd i Europa, och med syfte att övervaka miljötillståndet i brukad skog. Verksamheten samordnades med Skogsstyrelsens s.k. observationsytor. Krondroppsnätet omfattade som mest flera hundra provytor, men i dagsläget finns ca 65 provytor fördelade över hela landet.

Krondroppsnätet innefattar mätningar av nedfall till skog (krondropp), nedfall på närliggande yta på öppet fält, torrdeposition med strängprovtagare, markvattenkemi och lufthalter. Krondropp och markvattenkemi mäts på de flesta av ytorna, medan övriga mätningar sker på ett urval av ytorna. Resultaten från insamlade data analyseras i relation till effekter främst på tillstånd i mark, ytvatten, vegetation samt den brukade skogens långsiktiga näringstillstånd och hälsa. En del av resultaten används i arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen, framför allt underlag "Bara Naturlig Försurning", "Ingen Övergödning" och Frisk Luft". Vidare relateras resultaten på regional nivå till modellresultat från det nationella miljömålsarbetet, bland annat med avseende på kritisk belastning, antropogent försurade sjöar och kväve-upplagring i skogmarken, för att ytterligare fördjupa underlaget för miljömålsuppföljningen.

Krondroppsnätet har en länsvis förankring och drivs främst med regional finansiering från luftvårdsförbund, länsstyrelser och kommuner, men även enskilda företag. Naturvårdsverket bidrar även med viss finansiering, främst vad gäller mätningar av nederbörd och torrdeposition över öppet fält. Krondroppsnätet publicerar årliga rapporter, länsvis, regionalt eller nationellt samordnade. Rapporterna, mätdata och kartor finns tillgängliga på Krondroppsnätets webbplats, www.krondroppsnatet.ivl.se. Mätdata lämnas också till nationell datavärd (för närvarande IVL). Resultat från Krondroppsnätet används i stor utsträckning inom den länsvisa och den regionala miljöövervakningen, samt som underlag i åtgärdsplaner för kalkning.

En styrka med Krondroppsnätets är att mätningar gjorts i många år och med god täckning över hela Sverige, vilket gör att detaljerade studier av variation i tid och rum kan göras. Krondroppsnätet har en stark koppling till den regionala och nationella miljöövervakningen, men är även starkt förankrad i forskningen. Genom att mätningarna inom Krondroppsnätet är nationellt samordnade och bedrivs med samma metoder överallt, kan mätningarna användas för att beskriva tidsutvecklingen vad gäller olika miljöindikatorer såväl regionalt som nationellt.

Krondroppsnätets verksamhet spänner över stora tidsrymder, och har bland de längsta mät-serierna i hela Europa, vilket möjliggör studier av långsiktiga trender. Krondroppsnätets omfattande mätningar med en stor geografisk spridning i landet ger en bra överblick av nuläget och olika problemställningar i olika delar av landet. Data från Krondroppsnätet bidrar till modellutveckling, med målet att kunna prediktera den framtida utvecklingen, inte minst i perspektivet av pågående klimatförändringar som kan medföra stora förändringar vad gäller försurnings- och övergödningsproblematiken.

2 Bakgrund

Sveriges skogar täcker 56 % av Sveriges landareal, och mycket av avrinningen till sjöar och vattendrag härstammar från skogsmark. Nedfallet av försurande och övergödande ämnen från luften till skogsekosystemen i Sverige måste bedömas utifrån vad mark och vatten långsiktigt tål, samt utifrån orsakerna bakom nedfallet och de åtgärder som krävs för att motverka detta nedfall. Därför är det viktigt att följa upp effekter av luftföroreningar i skogslandskapet.

Sedan 1990 har lufthalterna och nedfallet av svavel till den svenska skogen minskat kraftigt, i takt med minskningen av de samlade svavelutsläppen från Europa. Kväveemissionerna har däremot inte minskat i samma utsträckning, och på de flesta mätplatser har nedfallet av kväve inte minskat signifikant, varken i den svenska skogen eller i övriga Europa. Det pågår en återhämtning från försurning i markvattnet, men det går långsamt och effekterna på pH och den syraneutraliserande förmågan är i många fall ännu små eller obefintliga. Växtligheten i Sverige är påverkad av rådande kvävenedfall och halterna av nitratkväve i markvattnet har ibland varit förhöjda, framför allt i sydvästra Sverige. Problematiken med nedfall av för-surande och övergödande ämnen är därför långt ifrån löst.

Krondroppsnätet driver en samordnad, länsvis miljöövervakning i brukad skog i hela Sverige, med målsättningen att resultaten skall vara direkt användbara inom den regionala miljö-övervakningen. Övervakningen är inriktad mot lufthalter, nedfall av försurande och över-gödande ämnen samt deras inverkan på markvattnets kvalitet. Resultaten från insamlade data analyseras i relation till påverkan främst på tillstånd i mark, ytvatten, vegetation samt den brukade skogens långsiktiga näringstillgång och hälsa. Samordning görs med skogliga observationer från bl.a. Skogsstyrelsens observationsytor. Mätmetoder utvecklas och förbättras kontinuerligt. Mätresultaten från Krondroppsnätet kan användas för att beskriva historiska förändringar och nuläge. Resultaten relateras även till modellresultat från det nationella miljömålsarbetet, bland annat med avseende på kritisk belastning, antropogent försurade sjöar och kväveupplagring i skogmarken, för att ytterligare fördjupa underlaget för miljömålsuppföljningen. Krondroppsnätet genererar regionala och nationella underlag till indikatorer för långsiktiga bedömningar inom den regionala miljömålsuppföljningen, främst med inriktning på miljömålet Bara Naturlig Försurning och indikatorerna nedfall av svavel och kväve. Resultaten från Krondroppsnätet skall vara direkt användbara inom den regionala miljöövervakningen.

Krondroppsnätet avser att löpande producera långsiktiga regionala bedömningar av tillstånden hos skogsekosystemen i Sverige, främst med avseende på försurning, näringstillstånd samt övergödning. Dessa bedömningar kan användas för att motivera fortsatta höga krav på utsläppsminskningar från lokala och regionala verksamheter, såsom trafik och industri, men även för påtryckningar mot regering och riksdag att öka aktiviteterna vad gäller internatio-nella förhandlingar om begränsningar av långdistanstransporterade luftföroreningar. Resultaten kan även användas för att driva på utvecklingen när det gäller att få ner utsläppen från fartygstrafiken, såväl i hamnar som ute på öppet vatten.

Krondroppsnätet är idag ett s.k. gemensamt delprogram. Genom de gemensamma del-programmen önskar Naturvårdsverket öka samverkan och samordning mellan nationell och regional miljöövervakning samt öka samverkan mellan olika aktörer. Inom programområde Luft finns hittills endast två gemensamma delprogram, varav Krondroppsnätet är det ena. Detta har medfört att i de prioriteringar som Naturvårdsverket gett ut inför framtagandet av de regionala miljöövervakningsplanerna för 2015-2020 är Krondroppsnätet högt prioriterat.

Krondroppsnätet (http://www.krondroppsnatet.ivl.se) startade i Blekinge 1985. Genom åren har olika programperioder med olika fokus avlöst varandra. Inför Program 2007 (2007-2010) gjordes en omfattande revision av programmet med hjälp av representanter från länsstyrelser och luftvårdsförbund, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket samt IVL. Sedan 2007 har Krondroppsnätet främst finansierats av

olika luftvårdsförbund och länsstyrelser, men även till viss del av Naturvårdsverket. Även olika företag och enskilda kommuner är med och finansierar.

Inför den nu föreslagna programperioden 2015-2020 ger vi med detta förslag återigen alla medverkande luftvårdsförbund, länsstyrelser och Naturvårdsverket möjlighet att ge syn-punkter och kommentarer. Dessa synpunkter kommer att utgöra underlag för den slutliga utformningen av Program 2015.

Krondroppsnätets styrgrupps förslag inför Program 2015 syftar till att optimera programmet utifrån aktuella frågeställningar och de rådande ekonomiska ramarna. I sin helhet anses antalet mätplatser inom programmet vara i underkant, så en besparing på bekostnad av antalet stationer är inte önskvärd, utan hellre då i form av något färre analysparametrar.

En ambition inför Program 2015 är att ytterligare samordna resultaten mellan olika mätplatser oavsett länstillhörighet. Detta för att bäst beskriva olika områden i länen. Det finns även möjligheter att andra mätningar som bedrivs inom länet/regionen kan samredovisas med resultat från Krondroppsnätet, i de fall det är relevant.

8 Förslag till Program 2015 (2015-2020)

Förslaget till Program 2015 utgör en fortsättning på Program 2011 med några förändringar, främst motiverade utifrån ambitioner att hålla nere kostnaderna. Det nya programmet omfattar sammanfattningsvis främst följande förändringar:

 Under Program 2015 föreslås att analyser av alkalinitet (buffertkapacitet) i nederbörden över öppet fält, krondropp samt markvatten utgår. Vidare föreslås att analyser av TOC i krondropp och öppet fält utgår. I dagsläget är det de analyser som vi anser är minst viktiga. För många forskare har våra mätningar av TOC i öppet fält och krondropp varit mycket intressanta då det nästan inte mäts alls i Sverige, men inom Krondroppsnätet känner vi att vi kan avstå från att mäta dessa under en programperiod, då analyskostnaden för dem är relativt hög. Analyserna av TOC i markvatten föreslås däremot vara kvar. Brunifiering av sjöar och vattendrag, genom ökande halter av organiska ämnen, är ett problem som uppmärksammats mycket på senare tid, och orsakssambanden är inte helt klarlagda. Tidsserier av TOC i markvatten kan vara en viktig pusselbit när orsaks-sambanden studeras.

 Under programperioden 2011-2014 beräknades kommunvis deposition för svavel och kväve från SMHI:s "MATCH-Sverige"-modellsystem. Depositionsredovisning på lokal nivå hämtad från MATCH är förenligt med stora osäkerheter. Dessutom finns det en eftersläpning i modelldata som gör att det vissa år inte har varit möjligt att jämföra det senaste årets mätningar med de modellerade värdena för verifiering. På grund av kostnadsskäl, samt att vi bedömer att en modellberäknad kommundeposition är förenlig med stora osäkerheter, har vi valt att plocka bort den kommunvisa depositionen i detta förslag. Om osäkerheterna i modelleringen minskar framöver kan detta komma att ingå igen i nästa programperiod efter 2020. Vår ambition är att fortsätta samarbetet med SMHI för att försöka utreda detta vidare.

 I några län föreslås en flytt av lokaler men för de flesta länen föreslås inga större förändringar, varken vad gäller antal stationer eller val av plats. I bilaga 1-18 finns en detaljerad beskrivning av förslaget samt en kostnadsuppskattning för varje län.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 44 p.
Keyword [sv]
krondroppsnätet, luftföroreningar, markkemi, markvattenkemi, baskatjoner, öppet fält, krondropp, torrdeposition, totaldeposition, våtdeposition, svavelnedfall, svaveldeposition, kvävenedfall, kvävedeposition, Luft- och Nederbördskemiska Nätet, strängprovtagare
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Air, Krondroppsnätet; Environmental Objectives, Natural Acidification Only; Environmental Objectives, Zero Eutrophication; Environmental Objectives, Clean air; Environmental Objectives, Sustainable Forests; Finance, Regional; Finance, National
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6824OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6824DiVA: diva2:1066975
Projects
Krondroppsnätet
Note

Detta förslag till program avser Kronobergs län.

Available from: 2017-01-19 Created: 2017-01-20 Last updated: 2017-01-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Förslag krondroppsnätet 2015-2020 Kronoberg(1923 kB)14 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1923 kBChecksum SHA-512
95f4514ce97573756ca63aef435e429541c1ba0c3eb2a31556de04020a640412c4ebfe3fc851f6dbe3c8a4c5993b4588fa4d0cbd4d038fd0bb2f8961a664620f
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
IVL Swedish Environmental Research InstituteSwedish Environmental Protection Agency
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 14 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 14 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf