Tidstrender för urinhalter av bekämpningsmedelsrester hos unga män – Resultat från fyra undersökningar mellan 2000 - 2013Show others and affiliations
Responsible organisation
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]
The increased use of synthetic chemicals in society poses possible harmful risks for the environment and human health. There are difficulties in predicting and evaluating consequences and effects of long-time exposure of different chemicals. Biomonitoring is one way to observe the level of exposure in the human population.
Agricultural pesticides are a widely used group of chemicals to which we are mainly exposed by occupation or by diet. Long-term exposure to pesticides might have a negative impact on human health, especially in children and foetuses, due to genotoxic, neurotoxic and endocrine disrupting characteristics of many pesticides.
This study focuses on the exposure assessment of 14 different metabolites from about 20 pesticides in urinary samples. The pesticides and their biomarkers of exposure included in the analysis were the fungicides thiabendazole (OH-T), pyrimetanil (OH-P), tebuconazole (TEB-OH), mancozeb and several ethylenebisdithiocarbamates (ETU), propineb (PTU), the insecticides chlorpyrifos (TCP), some pyrethroid insecticides, which have the same corresponding biomarkers (3-PBA, DCCA), and some specific pyrethroid biomarkers (4F-3-PBA, CFCA), the herbicides 2,4-dichlorophenoxyacetic acid (2,4-D) and 2-methyl-4-chlorophenoxyacetic acid (MCPA) and the growth regulators chlormequat (CCC) and mepiquat (MQ). The samples were collected years 2000, 2004, 2009 and 2013 from young men in the enrolment for military service in the south of Sweden. The last year of measurement (2013) both young men and women in upper secondary school were included. All samples were analysed in 2016 with liquid chromatography-tandem mass spectrometry (LC/MS/MS). The emphasis of the statistical analysis was temporal trends between the years 2000 and 2013.
The highest concentrations were found for TCP and CCC in all samples from all four years. In general, the concentrations were below the levels seen in previous studies of other Swedish populations.The only increasing trend near significance was that for TCP, although the increasing gradient was fairly low ( = 0,28). The concentrations of CCC decreased over the years, but not statistically significantly so. The biomarkers 3-PBA, 2,4-D, DCCA and MQ were detected above the limit of detection (LOD), but in fairly low concentrations in the majority of samples and without significant trends. The remaining residues were mainly below the LOD and could not be further statistically analysed.
Abstract [sv]
Den ökade användningen av syntetiskt framställda bekämpningsmedel i samhället medför en risk för negativ påverkan på miljön och mänsklig hälsa. Dock är det svårt att utreda riskerna och förutse vilka konsekvenser som exponeringen kan medföra på lång sikt. Biologisk övervakning är ett sätt att följa och observera exponeringen av olika ämnen i befolkningen. Bekämpningsmedel som används inom jordbruk exponeras vi främst för yrkesmässigt eller via livsmedel. Vissa ämnen som ingår i dessa medel har visats ha genotoxiska, neurotoxiska eller hormonstörande egenskaper och exponering för dem kan på lång sikt medföra en negativ hälsopåverkan, särskilt om foster och barn exponeras.
I denna studie presenteras exponeringen för 14 olika exponeringsbiomarkörer från ca 20 bekämpningsmedel genom analys av urinprov från unga män i Skåne som samlats in vid mönstring, och sista året från både män och kvinnor i samma ålder i gymnasiet. Fokus ligger på tidstrender mellan år 2000 och 2013. De bekämpningsmedel och motsvarande biomarkörer som inkluderats är fungiciderna tiabendazol (OH-T), pyrimetanil (OH-P), tebukonazol (TEB-OH), mankozeb och ett antal etylenebisditiokarbamater (ETU), propineb (PTU), insekticiderna klorpyrifos (TCP), flera pyretroider med samma exponeringsbiomarkörer (3-PBA, 4F-3-PBA, DCCA, CFCA), herbiciderna 2,4-diklorfenoxiättiksyra (2,4-D) och 2-metyl-4-klorfenoxiättiksyra (MCPA) samt tillväxtregulatorerna klormekvat (CCC) och mepikvat (MQ). Urinproverna samlades in år 2000, 2004, 2009 och 2013 och analyserades år 2016 med vätskekromatografi-tandemmasspektrometri (LC/MS/MS).
Exponeringsbiomarkörerna som förekom i högst koncentrationer var TCP och CCC i alla prover från samtliga år. Dock var koncentrationerna generellt lägre än i tidigare studier av andra undersökta grupper i Sverige. Den enda trend som fanns var för TCP med en ökande lutning på 0,28 ng/ml av medelvärde mellan tidpunkterna och ett p-värde nära signifikans (~ 0,07). Koncentrationen av CCC såg ut att minska över åren men ingen signifikant trend kunde observeras. Exponeringsbiomarkörerna 3-PBA, 2,4-D, DCCA, MQ och ETU hittades i halter över detektionsgränsen men i väldigt låga koncentrationer i majoriteten av proven samt utan signifikanta trender mellan åren. De flesta resterande bekämpningsmedelsrester låg under detektionsgränsen och kunde därför inte analyseras statistiskt.
Place, publisher, year, edition, pages
2016. , p. 43
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Health; Health, Biologiska mätdata - organiska ämnen; Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment; Finance, National
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6791OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6791DiVA, id: diva2:1049172
2016-11-232016-11-232016-11-23