Föreliggande rapport redovisar resultatet av inventering och övervakning av dagaktiva fjärilar och humlor (Figur 1-3) i fyra områden i Värmlands län 2005. Projektet har genomförts som en del av Länsstyrelsens miljöövervakning och förhoppningsvis kan undersökta områden och lokaler övervakas regelbundet framöver. Sådana tidsserier över arters förekomst behövs bl.a. som indikatorer i det svenska miljömålsarbetet för att kunna upptäcka eventuella långsiktiga förändringar. Många dagaktiva fjärilar och humlor kräver blomrika gräsmarker som födo- och/eller föryngringshabitat. Fjärilar förekommer ofta i s.k. metapopulationer och för att långsiktigt överleva behöver de tillräckligt många mer eller mindre stora öppna ytor inom tillräckligt nära spridningsavstånd. De öppna ytor som finns måste också vara av tillräckligt god kvalitet avseende tillgång på värdväxter, nektarväxter, vindskydd etc. (Thomas & Hanski 1997). Det är känt att utbredning och individtäthet under de senaste 50-60 åren minskat för många fjärilsarter (Eliasson m fl 2005, Nilsson & Franzén 2006) och humlor (Linkowski m fl 2004). En omstöpning av landskapet som följd av förändrat jord- och skogsbruk har inneburit en kraftig minskning av arealen blomrika gräsmarker i stora delar av Sverige, bland annat Värmland (Ihse 1995). En fortsatt utveckling där jordbruksmarker överges och tillåts växa igen, alternativt planteras med skog (Figur 4), är sannolik (t ex Schneider 2003). För svenskt vidkommande anses detta utgöra det största hotet mot en stor mängd arter inom olika växt och djurgrupper (Naturvårdsverket 1997, Gärdenfors 2005), och dagfjärilar löper risk att drabbas mycket hårt (Schneider 2003). För att få ökad förståelse för hur fjärilspopulationer påverkas av denna landskapsomvandling är det intressant att studera hur lokala fjärilspopulationers täthet varierar med avseende på lokal markanvändning.