Emåns vattensystem är känt som ett av få områden i Sverige som fortfarande har ett livskraftigt bestånd av den europeiska malen (Silurus glanis, L. 1758). Malen är klassad som akut hotad i Naturvårdsverkets rödlista över hotade djur- och växtarter i Sverige och är sedan länge fridlyst och således skyddad mot allt fiske (SFS 1994:1716). Under den senaste 20-årsperioden har utvecklingen av Sveriges malbestånd varit relativt okänd. I samarbete med Kronobergs län införskaffades därför ett antal parryssjor som testredskap för fiske efter mal. Under provfisken i Möckelns vattensystem sommaren 2003 (Lessmark 2003) och 2005 (Lessmark 2005) visade sig ryssjorna ge goda resultat för att indikera rekryteringsframgång (yngre årsklasser). Dessutom upplevdes metoden som praktisk och skonsam för fångad fisk. Syftet med 2006 års provfiske i Emån var att göra ett inventeringsfiske till grund för utvecklingen av ett övervakningsprogram för mal, få lokalkännedom om lämpliga fiskeplatser (stationer) samt att få en känsla av hur metoden fungerade vid olika förhållanden med tanke på vegetation- och bottenförhållanden samt strömhastighet. Dessutom var det värdefullt att få en uppfattning om malbeståndets storlek i samband med arbeten kring utrivningen av Emsfors kraftstation. Fisket utfördes från den 21:e augusti t.o.m. den 8:e september 2006 med 54 st parryssjor. 30 st med knutlös nätduk resp. 24 st med knuten duk. Fångstarmarnas fiskande längd och höjd skiljde sig mellan de två olika ryssjetyperna, 6,2 och 8,0 m resp. 0,54 och 0,62 m med den knutlösa variantens siffror nämnda först. Även första ingångsbågens diameter skiljde sig något (0,52 och 0,55 m). Stationerna utgjordes av länkar om 5, 10, 14 eller 15 st ryssjor. Utvalda stationer ligger alla i Emåns huvudfåra, från Ryngen uppströms Blankaström ca 65 km från mynningen till nedströms Karlshammar ca 5 km från mynningen. Avfiskade sektioner i ån, totalt 8 st, har värderats utifrån tidigare malbiotopskartering (Bäckstrand 1999), praktiska aspekter som båtisättningsmöjligheter, forspassager och tidsåtgång. Stationernas placering inom valda sektioner har bestämts visuellt på plats genom bedömning av troliga malbiotoper. I den mån det förekommit har också olika bottensubstrat och strömförhållanden fiskats av. Ryssjorna vittjades på morgon/förmiddag efter 1 dygns fiske med undantag för två tillfällen då vittjning skedde efter 2 dygn (Högsbyplatån och Karlshammarmagasinet). Fångade malar längdmättes till närmaste cm. Vattentemperatur noterades på 1 m djup vid varje vittjningstillfälle. Till grund för släktskapsanalys (DNA) mellan olika malar i Emåsystemet samlades det även in 83 st fenprover, 22 av dessa malar märktes dessutom med P.I.T.-tags (Fliserydsplatån). Provfisket genomfördes med 924 ansträngningar (1 ansträngning = 1 parryssjas fiske under 1 dygn). Totalt fångades 209 malar. Storleken varierade mellan 9 och 121 cm. Sektionerna Ryngen-Blankaström (8/9) och Blankaström-Högsby (7/9) fiskades med 84 resp. 98 ansträngningar utan att någon mal fångades. På övriga sektioner fångades mal och redovisas sammanfattningsvis i figur 2 och karta 1 och enskilt i figur 3 till 8 och karta 2 till 7. Som indikation på malbeståndets storlek mellan sektioner redovisas en kvot av antal fångade malar och ansträngning (tab. 1). Vattentemperaturen föll sakta från 20 till 17° C under fiskets gång (fig. 1).