Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lätt identifierbara försurningsindikatorer: En utvärderande sammanställning med förslag till möjliga försurningsindikatorer
Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
Ansvarlig organisasjon
2010 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Sammanfattning och slutsatser

Information för 16 möjliga försurningsindikatorer, signalarter, har sammanställts i

särskilda artpresentationer (se översikt i tabell på nästa sida). Dessa signalarter reagerar

på försurningens drivkrafter svavel eller kväve, eller på dess effekter från marksurhet

(pH) och/eller aluminiumhalt. Sju av de 16 signalarterna bedöms som särskilt lämpliga

försurningsindikatorer för att deras reaktion är tydlig och för att de är välkända och lätta

att studera.

Fyra av dessa sju goda försurningsindikatorerna är växter av vilka två är utmärkta

indikatorer för kväve, backsippa som minskar med ökat kväve och hallon som ökar med

ökat kväve. Två andra växtarter svarar bra på förändringar i pH. En av dessa arter,

harsyra, ökar när surheten ökar medan en annan, blåsippa, minskar när surheten ökar.

En av de sju goda försurningsindikatorerna utgörs av en djurgrupp, brungrodor.

Brungrodorna är vanlig groda, åkergroda och långbensgroda och de är känsliga för

aluminium och minskar när aluminiumhalten ökar i det vatten där de växer upp. Deras

ägg är också direkt påverkade av lågt pH i vattnet. Två av de sju goda

försurningsindikatorerna är svampar. Den ena svamparten, kantarell, minskar när

kvävemängden ökar och den andra, trattkantarell, ökar när det blir surare (pH sjunker).

De övriga nio arterna fungerar mindre väl som försurningsindikatorer. Detta

gäller för de fyra undersökta växtarterna, mosippa, ekorrbär, lungört och skogsbingel.

Det gäller också för de tre djurgrupperna, vattensalamandrar (större och mindre

vattensalamander), landsnäckor (en grupp med drygt 100 arter som t.ex. trädgårdssnäcka

och vinbergssnäcka) och daggmaskar (en grupp med ca 20 arter) samt för fågelarten

knipa. Inte heller den enda här studerade lavarten, lunglav, visade sig fungera bra som

försurningsindikator.

Vi föreslår att man fortsätter att arbeta vidare med de fyra arterna blåsippa, hallon,

kantarell och trattkantarell.

Dessa är sannolikt de mest lätt igenkännbara och mest

allmänt spridda av de sju goda försurningsindikatorerna. Alla fyra speglar förhållanden i

framför allt skogsmark, den livsmiljötyp där försurningstrycket sannolikt är störst idag.

Två av dem svarar på ökat kvävenedfall: kantarell (minskar) och hallon (ökar). Kväve är

sedan några år på väg att ta över svavlets roll som främsta drivkraft för det fortsatt höga

försurningstrycket, och effekter av kvävenedfall är därför viktigt att följa.

Två av de fyra är försurningsindikatorer som svarar på ökad syramängd, nämligen

blåsippa (minskar) och trattkantarell (ökar). I skogsmarken är försurningsnivån idag

fortfarande mycket hög och effekten av ändrad syramängd i skogsmark är därför viktig

att kunna fortsätta följa.

För de här föreslagna, fyra arterna behöver en uppföljnings- och

redovisningsmetodik tas fram. Dessa metoder avses användas för att kunna föra en

fruktbar dialog mellan allmänhet, myndigheter och forskare. Dialogen ska syfta till att

driva åtgärdsarbetet snabbare fram mot ett minskat försurningshot och en snabbare

återhämtning av påverkade livsmiljöer och arter.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2010. , s. 58
HSV kategori
Forskningsprogram
Finansiering, Regionalt finansierad miljöövervakning; Miljöövervakningens programområden, Sötvatten
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2114ISBN: 978-91-86533-13-7 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2114DiVA, id: diva2:768614
Tilgjengelig fra: 2014-12-04 Laget: 2014-12-04 Sist oppdatert: 2015-08-03bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(3066 kB)81 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 3066 kBChecksum SHA-512
f88e3849bc612a83d6df7c2feb86c5fdedbfa156a1a05b404e675a6be5aec71b054686691f4333ba9ee3871160bc4e19fd4eae00049ef4854d00ca2111ce1437
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 81 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 34 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf