Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Framtagande av inventeringsmetodik för ekoxe 2007-2009
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Blekinge och Östergötlands län med syfte

att ta fram en bra inventeringsmetod för ekoxe påbörjades 2007. Ekoxen har gått starkt

tillbaka i norra Europa under de senaste årtiondena. Den är fridlyst i hela landet och

förutom i Blekinge, vissa delar av Kalmar- och Östergötlands län är ekoxen en sällsynt

art. Ekoxen är upptagen på rödlistan som missgynnad (NT) och ingår i Natura 2000 som

annex-II art vilket innebär att arten ska inventeras inom nätverket men i dagsläget finns

ingen bra inventeringsmetodik. Tanken med detta projekt har varit att utarbeta en inventeringsmetodik

inom miljöövervakningen som även skulle vara lämplig att använda

inom Basinventering Natura 2000 samt Uppföljning och övervakning av Natura 2000

framöver.

Ett flertal inventeringsmetodiker testades i Västra Götaland (Kungsbacka kommun)

under sommaren 2006 men ingen av dessa fungerade riktigt bra. Med utgångspunkt från

ekoxens krav på sin miljö samt vad som eventuellt lockar till sig individerna till ett visst

område valdes ett par nya sätt att inventera arten ut för att testas i Blekinge och Östergötland.

Det som testades var om artificiell eksav kunde locka till sig ekoxar samt om

man genom GIS/landskapsanalys kan prediktera förekomst av arten genom vissa habitatparametrar.

Försök med artificiell eksav utfördes i kända ekoxlokaler i både Östergötland och Blekinge

under sommaren 2007 men med lite olika metoder. I Östergötland fälldes några

ekar och från dessa samlades löv, innerbark och lite av den yttersta veden in för att sedan

genomgå en jäsprocess precis som vid vinframställning. Den jästa produkten blandades

med sirap och spån för att bilda en massa som man sedan smetade på fällor tillverkade

av ek (plankor med tak, golv och en bakre vägg där barken fortfarande satt

kvar). Dessa fällor hängdes upp på solbelysta ekstammar i kända ekoxlokaler. I Blekinge

testades själva eksavsjäsningen direkt på träden. Där valdes ett tiotal ekar ut i tre

naturreservat. Ekarna som valdes ut stod solbelysta under större delen av dagen, de var

inte vindexponerade och inte solitärer. I ekarna höggs ett ca 2 dm vertikalt sår upp så att

det nådde ned till splintveden och i detta sår sprayades en 20 %:ig socker/

alkohollösning. Såren sprayades var tredje dag i ca två veckor innan själva inventeringsförsöket

sattes igång. Under maj-juni utfördes sedan inventering i båda länens

testområden. Lokalerna besöktes dels på eftermiddagen dels vid skymningen då inventering

utfördes m.h.a. nattorienteringslampa. Ingen av metoderna kan sägas vara direkt

lyckad.

Förutom fälttest har en GIS-analys genomförts i Blekinge. Syftet med denna undersökning

var att se om man kan förutsäga ekoxförekomst genom att titta på vissa habitatparametrar.

Under åren 1995-1998 pågick i Blekinge ”Projekt Ekoxe” bl a med syfte att

kartlägga artens förekomst i länet. Detta, tillsammans med att allmänheten kan rapportera

in fynd av ekoxe på Länsstyrelsen i Blekinges hemsida, har bidragit till att kunskapen

om artens utbredning i länet är relativt god. Dessa fyndlokaler användes i analysen där

en buffertzon på 100m respektive 500m lades runt varje fynduppgift och där analyser

utfördes inom dessa ytor. Det som undersöktes var om det var något speciellt habitat

som föredrogs, om de föredrog något speciellt väderstreck samt om närhet till vatten

kunde vara avgörande. Resultatet visade att ekoxar förekom i områden där tre habitat

(lövskog, åkermark och betesmark) var vanligt förekommande,. Det visade även att väderstrecken

öst, sydväst, syd, sydöst och väst föredrogs med tyngdpunkt på sydslutt

ningar. Då man använder sig av denna framtagna modell ser man att i Blekinge finns

mycket habitat som är lämpligt men som vi ännu inte har några fynduppgifter från.

Under 2008 togs en inventeringsblankett fram i samarbete med Artdatabanken. Blanketten

och den framtagna GIS-modellen testades i fält i Blekinge under 2009. Från den

framtagna GIS-modellen slumpades 20 lokaler ut för test av den framtagna inventeringsblanketten

samt för att se hur modellen fungerade i verkligheten. Hälften av de utslumpade

lokalerna fanns inom områden som enligt modellen skulle vara bra ekoxmiljöer

och resten av punkterna låg i enligt modellen mindre lämpliga ekoxmiljöer. Inventeraren

fick utföra ett blindtest och fick enbart koordinater och kartor över de lokaler som

skulle besökas utan att veta om han befann sig i lämpliga eller olämpliga miljöer. Testet

visade att modellen som den är utformad idag är otillräcklig men att den har potential då

de lokaler som enligt modellen skulle vara mer lämpliga för ekoxar faktiskt var något

bättre än de tio mindre lämpliga lokalerna. Däremot behöver modellen finjusteras ytterligare

för att vara optimal eller helt enkelt ses som ett första steg i urvalet av lämpliga

inventeringsområden. Med kompletterande uppgifter från allmänheten skulle man kunna

få fram lämpliga inventeringsområden som man därefter skulle kunna besöka och

utföra en inventering på.

Utöver dessa test har ekoxen stått i fokus på ett flertal andra sätt i Blekinge under 2008

och 2009. Från och med 2008 kommer Länsstyrelsen i Blekinge i samarbete med Naturum

i Ronneby att satsa på mer information om årligen utvalda arter, ”Årets djur”. Under

2008 valdes ekoxe ut som en av två arter till ”årets djur” och detta har inneburit en

hel del aktiviteter på Naturum i Ronneby. En utställning om arten finns att beskåda på

Naturum, allmänheten har kunnat rapportera in ekoxfynd direkt till personalen och en

föreläsning om ekoxar och andra eklevande skalbaggar hölls av Nicklas Jansson, Länsstyrelsen

Östergötland på Naturum i Ronneby. Under 2009 hade Mitt i Naturen ett landskapsdjurstema.

Då besöktes Blekinge och dess landskapsdjur Ekoxen presenterades.

Dessutom, deltog Therese Asp från Länsstyrelsen i Blekinge och Niklas Jansson från

Länsstyrelsen i Östergötland på en ekoxworkshop i England under 2008. Detta för att få

nya idéer till projektet samt för att dela med oss av våra erfarenheter.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att ingen av de testade metoderna visade sig

vara optimala men GIS-modellen kan ses som ett grovt hjälpmedel för att få fram tänkbara

inventeringsområden och kan förfinas betydligt med hjälp av rapporter från allmänheten.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. , p. 107
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Forest
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1908OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1908DiVA, id: diva2:762609
Available from: 2014-11-12 Created: 2014-11-12 Last updated: 2015-07-28Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(13059 kB)391 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 13059 kBChecksum SHA-512
1e48f7b252c811e1a87666deb82b8fdde87f59db71cb4ca32f3cc3878475a09c4e5720ca3a24a0b2de009936f2ae6c00eb79e69f5424a2b02097fd266840f478
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Blekinge län
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 391 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 306 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf