Arealen exploaterad jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad under perioden
1998
–2005 har beräknats till 3 150 ha, varav 2 490 ha nybyggnation och 660 ha för
vägutbyggnader. Den arealer som här redovisas för bebyggelseutveckling avser endast
den areal som bebyggelsen direkt kan beräknas ta i anspråk. Följdförändringar i form
av utbyggnad av gatunätet, tillkomst av parker osv. ingår inte i beräkningarna. Den
minskning av jordbruksmark som har skett under studerad period förklaras endast till
en mindre del av bebyggelse- och vägutbyggnad. Förlängs perioden till att omfatta 10-
årsperioden 1996
–2005 kan motsvarande exploaterad jordbruksareal beräknas till
3 430 ha, varav 2 700 ha för bebyggelse och 730 ha för vägutbyggnad.
Arealen exploaterad jordbruksmark har ökat under den studerade perioden och är år
2005 mer än tre gånger så stor som år 1996, samtidigt som nyproduktionen av
bostäder och lägenheter i det närmaste också har tredubblats. Ca 75 procent av den
jordbruksmark som bebyggts har använts till småhusbyggande.
Exploateringen av jordbruksmark vid vägutbyggnad är mera ojämt fördelad över
perioden. Det stora motorvägsbyggandet kring Malmö är klart dominerande.
Av den exploaterade jordbruksmarken är vid bebyggelseutvecklingen 69 procent
åkermark, 3 procent betesmark och resten övrigt eller okänt ägoslag. Vid vägutbyggnaden
är 85 procent åkermark, mindre än en halv procent betesmark och resten
övrigt eller okänt.
5
Drygt 1 500 ha av de 2 700 ha som bebyggts ligger i eller i anslutning till tätorter och
är alltså ett resultat av tätortsförtätning eller tätortsexpansion. Som absolut högst var
denna siffra under 1970-talet med det s.k. miljonprogrammet, då ca 16 000 ha jordbruksmark
togs i anspråk av dessa anledningar.
Tätorterna uppgick i slutet av 2005 till 1 940 stycken. 1 808 av dessa har jordbruksmark
inom 50 m från tätortsgränsen. Arealen på denna mark motsvarar 28 procent av
totala landarealen inom denna 50-meterszon. Går vi ut till 300 m har 1 850 tätorter
jordbruksmark inom detta avstånd. Andelen är här 32 procent av landarealen.
Förändringar enligt olika register har dålig överensstämmelse. En kraftig ökning av
betesmark enligt blockkartorna ger ökad areal jordbruksmark totalt åren 1998
–2005.
Fastighetstaxeringsregistret och Lantbruksregistret ger båda minskad totalareal jordbruksmark,
dock med kraftig skillnad både totalt för riket och på regional nivå.
Kvalitén i uppgifterna är beroende av innehållet i Blockkartan 1998, vilken använts
som underlag för beräkningen av exploaterad areal. Kartan omfattar 170-230 000 ha
mera åkermark än fastighetstaxeringen och lantbruksräkningen för samma år. Å andra
sidan är summan av arealerna betesmark samt övrigt och okänt 300 000 ha lägre än
arealen betesmark enligt fastighetstaxeringen. Blockkartan 2005 har en väsentligt
högre tillförlitlighet, och en framtida uppföljning utifrån detta underlag skulle höja
tillförlitligheten i beräkningarna.
2006.