Att ekonomiskt värdera ekosystemtjänster, hälsa, kulturmiljötjänster och annat som

saknar ett marknadspris är både användbart och nödvändigt i många sammanhang i

vårt samhälle. Genom ekonomisk värdering av sådana så kallade

ickemarknadsvaror

kan beslutsunderlag som t.ex. samhällsekonomiska konsekvensanalyser

bli mer kompletta. Ekonomisk värdering spelar också en viktig roll för att

kunna skapa internationella, nationella, regionala och lokala räkenskapssystem som

ger bättre information om hållbar utveckling än vad dagens räkenskapssystem ger.

Vidare ger ekonomisk värdering en grund för att hitta lämpliga nivåer på styrmedel

som t.ex. miljösubventioner och miljöskatter.

För att i praktiken genomföra ekonomisk värdering finns en rad olika värderingsmetoder

att tillgå. Den här vägledningen handlar om den grupp av värderingsmetoder

som på svenska brukar kallas scenariometoder (

stated preference methods).

Behovet av en sådan vägledning förklaras bland annat av att scenariometoder är

attraktiva på grund av sin flexibilitet och förmåga att fånga in totala ekonomiska

värden. Samtidigt innefattar tillämpningar av scenariometoder vanligen ett flertal

komplicerade bedömningar, inklusive att bedöma när det är lämpligare att använda

sig av andra värderingsmetoder. Vidare har tidigare studier indikerat att myndigheter

som behöver ekonomiska värderingar inte anser sig ha tillräckligt underlag eller

tillräcklig kompetens att ta fram detta underlag och/eller för att kunna använda

dessa värden. Detta försvårar genomförandet av det arbete som myndigheterna

behöver göra i sin verksamhet, exempelvis arbete med konsekvensanalyser. Därför

har vägledningen ett tvådelat syfte. Den avser att i) ge stöd åt myndigheter/

personer utan förkunskaper om scenariometoder vid upphandling av scenariostudier,

och ii) ge stöd vid myndighetens eget utförande av en scenariostudie.

Slutmålet med vägledningen är att den ska ge ett för myndigheter gemensamt och

transparent underlag för att kunna beställa eller utföra scenariostudier på för myndigheter

angelägna områden. Det är även en fördel om scenariostudier genomförs

på ett enhetligt sätt eftersom det skapar jämförbarhet mellan studier. Studierna kan

sedan användas t.ex. i samhällsekonomiska konsekvensanalyser för att belysa nyttan

av olika åtgärdsförslag.

Vägledningen ger en allmän bild över scenariometoders roll för beslutsunderlag

och består av ett antal kapitel som belyser särskilt viktiga moment i utvecklandet

av en scenariostudie. Innehållet består dels av löptext som är skriven på en nivå

som inte kräver förkunskaper i scenariometoder. Den texten är framför allt tänkt att

vara användbar för en upphandling av en scenariostudie och som stöd för att kunna

följa, förstå och utvärdera arbetet i en scenariostudie. Som hjälpmedel för detta

finns även ett antal kontrollfrågor. Dessutom innehåller vägledningen rekommendationer

– detta markeras i texten genom att ordet ”rekommendationer” eller ”rekommenderar”

anges i fetstil. I innehållet finns även fem boxar med fördjupningar.

NATURVÅRDSVERKET

RAPPORT 6469

Ekonomisk värdering med scenariometoder

7

Dessa belyser ett urval viktiga moment i samband med scenariostudier och är

främst avsedda som stöd åt läsare med förkunskaper om scenariometoder.

Vägledningen är indelad i följande elva kapitel:

Kapitel 1: Inledning

. Detta kapitel ger en bakgrund till vägledningen och redovisar

vidare dess syfte och hur arbetet med att ta fram vägledningen har gått till.

Kapitel 2: Varför behövs scenariometoder?

Här förklaras hur scenariometoder ger

viktig information för samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Kapitlet går också

igenom hur scenariometoder skiljer sig ifrån andra metoder för att värdera ickemarknadsvaror.

Vidare introduceras de scenariometoder som vägledningen framför

allt handlar om:

the contingent valuation method (CV-metoden eller scenariovärderingsmetoden

som den ibland kallas på svenska) och

choice experiments (CEmetoden).

Kapitel 3: Urval av respondenter och typ av undersökning.

I detta kapitel ges råd

beträffande lämpligt urval av respondenter för en scenariostudie. En central fråga

att ställa sig är vems värdering av en förändring som undersökningen syftar till att

skatta. Vidare diskuteras hur data om respondenternas värdering bör samlas in –

genom personliga intervjuer, telefonintervjuer, postenkät, webbenkät eller någon

kombination?

Kapitel 4: Definition av hypotetisk förändring

. En viktig del av uppläggningen av

en scenariostudie är att definiera den hypotetiska förändring av tillgången på ickemarknadsvaran

som ska värderas. Kapitlet går igenom vad som är viktigt att tänka

på i detta definitionsarbete.

Kapitel 5: Beskrivning av värderingsscenario.

Alla scenariostudier går ut på att

beskriva och kommunicera ett scenario beträffande tillgången på den ickemarknadsvara

som ska värderas. Kapitlet går bland annat igenom de komponenter

som ett värderingsscenario består av.

Kapitel 6: Val av betalningsviljefråga

. Den fråga i en scenariostudie som ska ge

information om respondenternas värdering kan utformas på olika sätt. Kapitlet går

igenom de tillgängliga huvudvarianterna för CV-studier och även hur det så kallade

kostnadsattributet kan se ut i CE-studier.

Kapitel 7: Metoder för att hantera hypotetisk bias.

En vanlig kritik mot scenariometoder

är att resultaten kan bli snedvridna till följd av metodernas hypotetiska

karaktär, dvs. att metoderna inte baserar sig på individers faktiska marknadsbeteende.

Kapitlet presenterar två huvudtekniker som har utvecklats för att minska

risken för sådan s.k. ”hypotetisk bias”.

NATURVÅRDSVERKET

RAPPORT 6469

Ekonomisk värdering med scenariometoder

8

Kapitel 8: Testning av undersökningsinstrumentet.

Värderingsscenariet och de

frågor som respondenterna ska besvara måste alltid vara föremål för omsorgsfull

testning. Kapitlet presenterar två tekniker som lämpligen ingår i sådan testning,

dels att använda sig av fokusgrupper och dels av pilotstudier.

Kapitel 9: Svarsfrekvens och bortfallsanalys

. I detta kapitel ges rekommendationer

kring hur bortfall bör hanteras i en scenariostudie.

Kapitel 10: Grundläggande analys av data

. Vanligen syftar en scenariostudie till

att beräkna medelbetalningsvilja och total betalningsvilja för den population som

har studerats. Kapitlet redovisar hur sådana beräkningar vanligen går till.

Kapitel 11: Resursåtgång för en scenariostudie.

Inte minst som stöd för upphandling

exemplifieras i detta kapitel typiska arbetsmoment för en scenariostudie och

tidsåtgången för dessa moment.

Vägledningen innehåller dessutom material från två tidigare genomförda scenariostudier

i appendix A och B. Scenariostudien vars undersökningsinstrument finns i

appendix A gällde betalningsviljan för att inrätta Högarps by i Småland som ett

kulturreservat. I appendix B finns ett undersökningsinstrument som användes för

att skatta betalningsviljan för miljöförbättringar i ett svenskt kustområde. I flera av

kapitlen används materialet i appendix A och B för konkretiseringar och

exemplifieringar.

Economic valuation of ecosystem services, health, cultural environmental services

or other goods that do not have a market price is useful and necessary in several

societal contexts. Economic valuation of these types of

non-market goods makes

decision support tools, such as cost-benefit analyses, more complete. Economic

valuation also plays an important role in the creation of international, national,

regional and local accounting systems to provide improved information on sustainable

development, than do current systems. Economic valuation can also support

the choice of efficient levels for policy instruments such as environmental subsidies

or environmental taxes. There are several valuation methods that can be used

in this kind of economic valuation. This report aims to provide guidance on the

group of valuation methods called

stated preference methods.

The need for such guidance is explained by the attractive features of stated preference

methods, such as flexibility, and capacity to estimate total economic values.

However, stated preference methods usually also include several complex judgments

and choices, as well as determining whether other valuation methods would

be more appropriate. Earlier studies have shown that although Swedish authorities

require this kind of economic valuation, they rarely possess the expertise or supporting

materials needed to conduct these studies, develop the material needed, or

use estimated values for valuing non-market goods. This makes it difficult for

Swedish authorities to perform the work required, such as carrying out cost-benefit

analysis. Consequently, this report has two aims: i) Providing support to authorities

and individuals who lack familiarity with economic valuation when procuring a

stated preference study, and ii) providing authorities with support in conducting

their own stated preference studies.

The goal of this report is to provide Swedish authorities with a single clear guide to

support them in their procurement and conduct of stated preference studies in fields

relevant for each authority. A uniform method for conducting studies is desirable

as it facilitates comparisons between studies. Stated preference studies can be used

in cost-benefit analyses, for example, to assess the benefits of proposed management

plans or action programmes.

This guide provides a general picture of the role of stated preference methods as a

decision support tool, and describes the crucial components of a stated preference

study. The guide consists of a general introduction that does not require any prior

knowledge of stated preference methods. This introduction is meant as a support in

the procurement of stated preference studies. The general introduction can aid in

acquiring an understanding of this area sufficient to follow and assess the conduct

of a stated preference study. Most sections include questions that can be used for

examining and assessing the process of conducting the study. To help in the development

of a study, the report also provides recommendations, marked in bold text.

NATURVÅRDSVERKET

RAPPORT 6469

Ekonomisk värdering med scenariometoder

10

Finally, there are five sections of in-depth information on important elements of

stated preference studies. These are intended for individuals with some prior

knowledge of stated preference methods.

The guide consists of the following eleven sections:

Section 1: Introduction

. This section provides the background of, this guide, and

presents the aims and the process of developing it.

Section 2: Why are stated preference methods needed?

Stated preference methods

are needed because cost-benefit analyses require economic information on nonmarket

goods. This section also provides a presentation of other methods for economic

valuation of non-market goods, and the differences between these methods

and stated preference methods. In addition, this guide presents the main two stated

preference methods described presented:

the contingent valuation method and

choice experiments

.

Section 3: Selection of respondents and choice of survey method.

The section provides

advice on how to select a sample of respondents for a stated preference study.

A central issue is identifying the group whose evaluation of a given change the

study intends to measure. Methods for collecting data are presented, such as personal

interviews, telephone interviews, and mailed and Internet surveys. A combination

of methods might be necessary or appropriate.

Section 4: Definition of hypothetical change

. An important part of a stated preference

study is to define the hypothetical change in the provision of the non-market

good to be valued in the study. The section provides advice for defining these kinds

of changes.

Section 5: Description of valuation scenario.

All valuation scenarios are intended

to describe and communicate a scenario concerning the changed provision of a

non-market good to be valued in the study. The section describes the components

of a valuation scenario.

Section 6: Choice of a willingness to pay question

. The question in a stated preference

study that will provide information on how a respondent values a good can be

designed in several ways. The section presents the main alternatives for stated

preference studies. It also describes how the cost attribute of a choice experiment

can be designed.

Section 7: Methods for handling hypothetical bias.

A common criticism of stated

preference methods is that their result can be biased due to the hypothetical character

of the methods, as compared with an individual’s actual market behaviour. The

section presents two main methods for handling hypothetical bias.

Section 8: Testing of the survey instrument.

The valuation scenario and the questions

in the survey instrument always need to be tested carefully. The section presents

two techniques that can be used for testing; focus groups and pilot studies.

Section 9: Response rate and analysis of non-responses

. The section provides recommendations

for handling non-responses in a stated preference study.

Section 10: Basic data analysis

. A stated preference study is usually intended to

assess average willingness to pay and total willingness to pay in the population

studied. This section provides information as to how this is done.

Section

11: Use of resources for carrying out a stated preference study. This section

provides support for procuring a stated preference study and gives examples of

the time schedule and typical elements in the process of developing a stated preference

study.

In Appendixes A and B, the guide provides material from two previously conducted

stated preference studies. The survey instrument of the stated preference

study in Appendix A concerned the willingness to pay for making the village of

Högarp in the province of Småland into an historical and cultural heritage site. The

survey instrument in Appendix B was used for measuring the willingness to pay for

environmental improvements in a Swedish archipelago area. Several sections refer

to the material in Appendixes A and B to give practical examples.