Arbetet med miljömålsuppföljning vad gäller grundvatten i kustområden behöver förbättras. Ett av de

största problemen med grundvatten i landet är tillgång på grundvatten med bra kvalitet i vissa kustområden.

I känsliga kustområden, där problem med salt grundvatten finns eller kan förväntas uppkomma,

bör utgångspunkterna vara att 1) inte överkonsumera färskvatten i förhållande till nybildningen av grundvatten

och grundvattenmagasinets storlek samt 2) inte ta ut grundvatten på för stort djup. I denna rapport

sammanfattas olika delar i arbete med grundvatten i kustområden.

Inledningsvis redogörs för vilka grundförutsättningar som gäller för var salt grundvatten uppträder.

Några vanliga begrepp som ofta används i sammanhanget beskrivs och gällande lagstiftning anges. Ingår

gör också en sammanställning av läget vad gäller miljömålsarbete i kustområden med inriktning på grundvatten.

Kortfattat anges också vilket dataunderlag, främst vid SGU, som finns vad gäller grundvattnets

kvalitet och kvantitet.

En central del i rapporten är att beskriva hur identifiering och kartläggning av bristområden avseende

salt grundvatten i kustnära områden genomförs. Ett antal metoder har tagits fram och tillämpats i landet

under senare år. Dessa avser både bedömning av risk för salt grundvatten och bedömning av grundvattentillgångar.

Beskrivning sker av vad respektive metod kännetecknas av och i bilaga 1 är metoderna utförligare

beskrivna med exempel.

Utgående från befintlig geologisk och hydrogeologisk kartläggning vid främst SGU samt angivna metoder

ovan ges ett utkast på hur en geologisk och hydrogeologisk kartläggning i kustområden inriktad mot

salt grundvatten skulle kunna utföras. Upplägget gäller i första hand kustzonen inom förslagsvis en

kommun. Det kan även gälla för andra områden under MG (marina gränsen)där salt grundvatten konstaterats

och/eller utökat uttag och större avsänkning kan förekomma eller befaras. Kartläggningen bygger på

att all relevant information om markanvändning, bebyggelsestruktur, planer på omvandlingsområden, etc.

är kända. Metoden är uppdelad i fem arbetssteg:

1. Genomgång av befintliga data.

2. Preliminär bedömning av status avseende förekomst av salt grundvatten.

3. Preliminär avgränsning av grundvattenmagasin.

4. Utförande av kompletterande fältarbete.

5. Sammanvägd analys av kvantitativa och kvalitativa data med avgränsning av grundvattenmagasin.

Vad gäller miljömålsuppföljning av grundvatten i kustområden ges i rapporten fem förslag på indikatorer

på nationell nivå för bevakning av vattenbrist och saltvatteninträngning. Dessa är:

1. Antal kommuner som har: A) Identifierat lokala riskområden, B) Infört anmälningsplikt i lokala

riskområden, C) Infört tillståndsplikt i lokala riskområden.

2. Ytandel av SGUs utpekade riskregioner: A) Som av kommunerna identifierats som lokal riskområde,

B) Där kommunerna infört anmälningsplikt, C) Där kommunerna infört tillståndsplikt.

3. Antal borrade brunnar: A) I riskregioner, B) I identifierade lokal riskområden, C) I lokala riskområden

med anmälningsplikt, D) I lokala riskområden med tillståndsplikt.

4. Andel vattenanalyser i riskregioner med kloridhalter i olika klasser (länsuppdelat).

5. Andel vattenanalyser med andra kvalitetsproblem.

I slutet av rapporten, samt mera utförligt i bilagorna 1 och 2, finns förslag till hur arbetet och informationsförsörjningen

för bl.a. kartläggning av bristområden i kustområdena skulle kunna förbättras. Det

ingår frågeställningar som är direkt forskningsinriktade, berör hantering av data eller är av sådan praktisk

karaktär att lösningar bäst utvecklas inom konkreta projekt.