WSP Analys & Strategi har haft i uppdrag att genomföra en uppföljning av hur

markägare ser på processerna kring formellt skydd av skog. Uppföljningen är en

del i en löpande uppföljning som omfattar tre skyddsprocesser – biotopskyddsområden,

naturvårdsavtal samt naturreservat.

Uppföljningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning riktad till de

markägare som träffat överenskommelser eller tecknat avtal med myndigheterna

om formellt skydd av skog under 2008. Flertalet av de frågor som ställdes i enkäten

fanns också med i en studie som genomfördes för åren 2005–2007 vilket

har möjliggjort vissa jämförelser över tiden.

De markägare som svarat på enkäterna har en liknande ålders- och könsfördelning

för alla tre skyddsformerna. När det gäller de processer de genomgått för

att det formella skogsskyddet ska komma till stånd på deras mark, så är det inte

alla markägare som själva deltar eller har insyn i dessa processer. För 20-30

procent av de enskilda markägarna är det någon annan som skött kontakterna

med myndigheterna i frågan.

De markägare som deltagit i processerna är i varierande utsträckning nöjda respektive

missnöjda hur myndigheterna agerat.

I denna undersökning uppger sex

av tio markägare som fått ett biotopskyddsområde inrättat på sin mark att de

överlag är nöjda med Skogstyrelsens agerande under processen. Bland markägare

med naturvårdsavtal är motsvarande andel bortemot nio av tio. Av de

markägare som fått ett naturreservat bildat på sin mark säger sig lite drygt hälften

överlag vara nöjda med hur länsstyrelsen agerat i processen i stort.

För såväl naturvårdsavtal som naturreservat är detta en ökning i andelen markägare

som säger sig vara nöjda med myndigheternas agerande i processerna

jämfört med tidigare år. För biotopskyddsområden däremot går det inte att påvisa

någon förändring.

För alla tre skyddsformerna går det att identifiera samband mellan andelen

markägare som överlag är nöjda med myndigheternas agerande i processen och

hur markägarna upplever olika aspekter av processerna. Genomgående är andelen

markägare som överlag är nöjda med processen som helhet högre bland:

􀁸

Markägare med kortare processer (även om en kort p

process i sig inte

alltid är att föredra).

􀁸

Markägare som upplever att de fått tydlig information om områdets naturvärden,

varför området behöver skyddas samt hur den fortsatta processen

ser ut.

􀁸

Markägare som upplever att de fått ett gott bemötande och träffat kompetent

personal.

􀁸

Markägare som upplever att de fått lämna synpunkter, känt sig delaktiga

och upplevt att det skett ett samråd.

􀁸

Markägare som är nöjda med ersättning/förhandlingsresultat och säger

sig uppfatta den värdering som gjorts av deras mark som objektiv och

opartisk.

Resultatet kan tolkas som att myndigheternas rutiner och agerande i åtminstone

två av processerna har förbättrats på ett sätt som gör att markägarna upplever att

myndigheternas agerande överlag i processerna förbättrats under perioden.

Men, det kan också vara andra faktorer som påverkar hur markägarna väljer att

svara, som t.ex. regelförändringar, ändrade marknadspriser och skillnader i den

rådande samhällsdebatten mellan olika undersökningstillfällen.

Man kan också konstatera att även om fler markägare överlag är nöjda med

myndigheternas agerande under processerna finns det en stor förbättringspotential

när det gäller flera av de moment som ingår. Inte minst gäller det de moment

som rör information, kommunikation och bemötande.