Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt
Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
Ansvarlig organisasjon
2011 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

I Norra Östersjöns vattendistrikt undersöktes år 2010 kiselalger på 47 vattendragslokaler, fördelade på följande län: Uppsala (1 st.), Stockholm (15 st.), Södermanland (11 st.) och Västmanland (20 st.).

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

Två av lokalerna, U18 Gärsjöbäcken och U13 Svartån ("Hörendesjöbäcken") som ingick i undersökningen bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Gärsjöbäcken klassades dock som mycket sur och U13 Svartån låg mycket nära gränsen mot god status.

13 lokaler tillhörde klass 2, god status. Av de som befann sig i den nedre delen av klassintervallet för god status kan framförallt lokalerna AB80 Tyresån och D10 Lännaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

Mer än hälften av lokalerna (28 st.) hamnade i klass 3, måttlig status. Av dessa låg AB82 Tumbaån mycket nära gränsen mot god status, medan framförallt AB71 Muskån nedströms Vädersjön och AB75 Husbyån befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

Otillfredsställande status, klass 4, konstaterades på tre lokaler i undersökningen, nämligen D2 Svärtaån, D3 Storån och AB68 Åbyån.

Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

De flesta av lokalerna i undersökningen (39 st.) hade ett ACID-index som motsvarar, alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3). För D11 Vedaån visade surhetsindexet måttligt sura förhållanden, men på grund av artsammansättningen gjordes en expertbedömning till nära neutrala förhållanden.

Sex lokaler i undersökningen – U12 Svartån vid Väster Vrenninge, U10 Rabobäcken, D10 Lännaån, U15 Bjurforsån i Bjurfors, D1 Kilaån och U2 Fagerån – hade ACIDindex motsvarande måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör vara 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum ligger under 6,4. De två förstnämnda låg relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan den sistnämnda låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden. I U16 Bjurforsån vid St. Matsbo hamnade ACID-värdet i sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9 och/eller ett pH-minimum under 5,6. I U1 Gärsjöbäcken motsvarade indexvärdet mycket sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör ligga under 5,5 och/eller att pH-minimum är lägre än 4,8.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2011. , s. 188
Serie
Länsstyrelsen rapport ; 2011:12
HSV kategori
Forskningsprogram
Finansiering, Regionalt finansierad miljöövervakning; Sveriges miljömål, Ingen övergödning; Sveriges miljömål, Ett rikt växt- och djurliv; Sveriges miljömål, Giftfri miljö; Miljöövervakningens programområden, Sötvatten
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1076ISBN: 978-91-7281-423-3 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1076DiVA, id: diva2:719379
Tilgjengelig fra: 2014-05-23 Laget: 2014-05-23 Sist oppdatert: 2014-09-29bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(3219 kB)119 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 3219 kBChecksum SHA-512
e66a032cd314c9672963c0a70e5fe1973534371b92fabcdac39fa471728829e4970e683a4bd86582485113f57e436bb8ed7ee7e14156d36344e4c9ce4f8b16bc
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 119 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 102 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf