Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Antimon i Sverige: användning, spridning och miljöpåverkan
Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Ansvarlig organisasjon
2002 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Antimon är en halvmetall som både kemiskt och toxikologiskt uppvisar flera likheter med arsenik. De naturliga halterna är vanligen lägre än för arsenik (As) och ungefär i samma storleksordning som för kadmium (Cd). Den globala nyproduktionen och användningen av antimon (Sb) har ökat starkt under 1900-talet, särskilt under de senaste 30-40 åren, och är betydligt större än för t.ex. As och Cd. Samtidigt minskar återvinningsgraden av Sb. Det föreligger därför en stor potential för att halterna av Sb i miljön kan vara antropogent påverkade, något som sällan studerats i Sverige. Föreliggande studie syftar till att identifiera och beskriva flöden av Sb i det svenska samhället, att identifiera troliga spridningskällor samt att studera förekomsten av Sb i såväl bakgrundsmiljöer som vid några utvalda spridningskällor. Antimon används som tillsatsämne till plast, textilier, gummi och metall. Den viktigaste funktionen är som flamskyddsmedel; andra funktioner är bl.a. pigment, legeringsmetall, luttringsmedel, katalysator och smörjmedel. Sverige tillfördes under år 2000 minst 600 ton Sb i kemiska produkter, och tillförsel med importerade varor torde vara minst lika stor. Studien är genomförd som en screening, vilket innebär att antalet prov per område är litet men att både luft, nederbörd, vatten, sediment, mark, fisk, gröda och rötslam har analyserats. Som mått på diffus belastning från samhället har slam och vatten från reningsverk undersökts. Följande tänkbara punktkällor har undersökts: glasindustrin, plastindustrin och textilindustrin. Vid glasindustrin sker utsläpp både till luft och vatten, och förhöjda halter konstaterades i luft, sediment, vatten och fisk. Från plastindustrin sprids Sb med luft, och halterna var något förhöjda i luft och mark i närområdet. Spridning från textilindustrin sker via reningsverk, och både i slam och i vatten nedströms reningsverket var halterna förhöjda. Antimon uppträder relativt konservativt i akvatisk miljö varför ett punktutsläpp kan påverka halterna långt nedströms. Av det Sb som tillförs reningsverken förefaller ca 50% fastläggas i slam och resterande gå ut till recipient. Räknat per personekvivalent är belastningen av Sb relativt homogen vid tre av verken, trots stor skillnad i storlek och typ av belastning. Det verk som även belastas av textilindustrier har avsevärt högre belastning av Sb. Förekomsten av Sb i sill/strömming längs Sveriges kust kan betraktas som låg och utifrån detta begränsade dataunderlag kan inga geografiska eller tidsmässiga trender identifieras. Även halterna i åkermark uppvisar liten geografisk variation och är mycket nära genomsnittshalten i jordskorpan. I nederbörd vid tre bakgrundsstationer uppvisar Sb en starkt avtagande gradient mot norr.

sted, utgiver, år, opplag, sider
IVL Svenska Miljöinstitutet AB , 2002.
Serie
IVL rapport ; B1473
Emneord [en]
environment, society, inlandWaters
Emneord [sv]
luft, antimon, glas, nederbörd, reningsverk, plast, fisk, flamskyddsmedel, Miljögifter
HSV kategori
Forskningsprogram
Miljöövervakningens programområden, Miljögiftsamordning; Sveriges miljömål, Giftfri miljö
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-337Lokal ID: 8e4b2f47-5a81-4e46-86fe-6cc60f95bea8OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-337DiVA, id: diva2:657902
Prosjekter
Screening av diantimontrioxid i miljön
Forskningsfinansiär
Swedish Environmental Protection AgencyTilgjengelig fra: 2013-10-21 Laget: 2013-10-21 Sist oppdatert: 2013-11-12bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltekst(767 kB)254 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 767 kBChecksum SHA-512
8fe3cdf834539a3b73d3b1541d07681be81e983f91c3552214f5d8b2732114e9f3a05b4be796af114c5cf15578dfc7d43d78ecbc6b7037afe017240ac18dfe95
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 254 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 227 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf