Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI. SMHI (Sveriges meterologiska och hydrologiska institut); Stockholms universitet.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
Ansvarig organisation
2009 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Det senaste decenniets utveckling i egentliga Östersjön visar på kvarvarande luckor i vårkunskap om de mycket komplicerade biogeokemiska processer som reglerar vårahavsekosystem. Efter flera decenniers ökning av mängden näringsämnen i egentligaÖstersjöns ytvatten vände trenden i början av 1990-talet, då koncentrationerna av bådefosfor och kväve minskade under flera år. Men de senaste åren har koncentrationen avfosfor åter ökat snabbt och nått rekordnivåer, medan kväve fortsatt minska. Ingen avdessa förändringar kan kopplas till ändrad belastning från land, utan beror på variationer iinterna biogeokemiska processer med fluktuationer i tillgången på syre som en styrandefaktor. Syresituationen i egentliga Östersjöns djupvatten bestäms av balansen mellanbehovet av syre för att bryta ner det organiskt material som sedimenterar frånvattenmassan ovanför salthaltssprångskiktet och tillförseln av syre med det vatten somströmmar in genom Öresund och de danska sunden och blir Östersjöns djupvatten. Närsalthalten och därmed tätheten hos det inströmmande vattnet är tillräckligt hög jämförtmed befintligt bottenvatten rinner det inströmmande vattnet längs botten och lyfter uppdet syrefattiga bottenvattnet, annars sker inlagringen på en mellannivå. Stora inflöden avvatten med hög salthalt som förmår ersätta djupvattnet i hela egentliga Östersjön ärsällsynta. Däremot tillförs djupvattnet varje år stora mängder vatten som lagras ingrundare. Det senaste stora saltvatteninflödet skedde i januari 2003 och har nu medfört attdet finns syre i djupvattnet i hela egentliga Östersjön, utom i västra Gotlandsbassängen,medan syrefritt vatten med svavelväte fortfarande finns kvar strax under haloklinen. Närinflödet kom 2003 hade det gått ett decennium sedan de förra stora inflödena som skeddevintern 1993/94 och hösten 1994. Syresituationen förbättrades tillfälligt efter dessainflöden, men försämrades åter snabbt till den värsta sedan mätningar påbörjades på1890-talet.Inflödet av djupvatten till egentliga Östersjön styrs av vädret, varför tiden mellan storainflöden kan variera avsevärt. Följderna kan bli stora och långvariga (flera decennier)variationer i mängd och fördelning av näringsämnen i egentliga Östersjöns vattenmassa.Enkla antaganden om att förhållandena i ytvattnet direkt återspeglar belastningen påÖstersjön behöver modifieras och analysen av miljöövervakningsdata fördjupas. Modernforskning betonar, liksom Havsmiljökommissionen (SOU 2003:72), vikten av en ’adaptivförvaltning’ av havet där effekterna av insatta åtgärder kontinuerligt övervakas ochutvärderas. För detta behövs en fördjupad kunskap om hydrodynamiska ochbiogeokemiska processer, med utveckling av avancerade modeller för att kunna särskilja ivad mån observerade förändringar beror på mänskliga åtgärder eller på förändrat klimat.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
SMHI (Sveriges meterologiska och hydrologiska institut); Stockholms universitet , 2009.
Nyckelord [en]
biota, oceans, environment
Nyckelord [sv]
egentliga Östersjön, Landsortsdjupet, Gotlandsbassängen, Saltvatteninflöde, Ammonium, Marin miljö, Cyanobakterier, Kvävefixering, Utsläpp, Fosfor kväve
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Miljöövervakningens programområden, Kust och hav; Sveriges miljömål, Hav i balans samt levande kust och skärgård
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-72Lokalt ID: 0ACB4E3D-3FE0-4973-93D0-27FB7CFF742EOAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-72DiVA, id: diva2:657637
Tillgänglig från: 2013-10-21 Skapad: 2013-10-21 Senast uppdaterad: 2013-11-29Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1348 kB)209 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1348 kBChecksumma SHA-512
56d17b9919762bed8c7d42ac3098ae720ed4cbb8af5f1875adf5cacf04adee54fd2598a15decaac6f3cda008b28fd36d0abb85e4c147daa76b18afcd03fd4481
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHIStockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 209 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 290 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf