Naturvårdsverket fick 2022 ett uppdrag av regeringen att med stöd av Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk förbättra kunskapen om PFAS i livsmedel och miljö. Inom ramen för regeringsuppdraget har en kartläggning av PFAS-halter i livsmedel på den svenska marknaden utförts. I denna rapport redovisas halterna av PFAS i de analyserade livsmedlen, följt av intagsberäkningar och exponeringsuppskattningar i den svenska befolkningen. Prover från Livsmedelsverkets matkorgsstudie analyserades (n=51), där halter påträffades i tre av 17 livsmedelsgrupper; i ägg samt fet och mager fisk. Ytterligare enskilda prover av fisk och skaldjur (n=50), kött (n=31), ägg (n=4), frukt (n=8) och grönsaker (n=14) analyserades. PFAS detekterades i samtliga fiskprover samt i vildsvin, ren, leverpastej och ekologiska ägg. Inga kvantifierbara halter påträffades i frukt- och grönsaksprover, övriga köttprover eller konventionella ägg.

Bakgrundsexponeringen beräknades baserat på uppmätta halter i livsmedel och konsumtionsdata från tre av Livsmedelsverkets matvaneundersökningar; Riksmaten vuxna 2010-2011, Riksmaten ungdom 2016-2017 och Riksmaten småbarn 2021-2023. Resultaten visar att medianexponeringen ligger under TVI, både när halter från matkorgsgrupperna används samt enskilda fiskhalter. Andelen som hamnar över TVI utifrån bakgrundsexponeringen var 16-24 % för små barn, 2-22 % för ungdomar och 1-14 % för vuxna. I jämförelse med tidigare intagsberäkningar av PFAS-4 från den svenska befolkningen visar denna studie på ett lägre intag. Mindre barn har en högre exponering, vilket är väntat, då barn äter mer i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna. Även Efsa konstaterar detta förhållande i sin riskvärdering från 2020, och menar att detta inte behöver innebära en risk då barnen passerat den känsliga perioden (foster och amningsperioden) och halterna i kroppen kommer att sjunka när barnet växer. Ungefär 60 % av exponeringen från mat av summa PFAS utgörs av PFAS-4, vilket visar på behovet av riskvärderingar av fler PFAS.

Scenarioberäkningar visar att det finns utrymme för större delen av befolkningen för konsumtion av dricksvatten vid det kommande svenska gränsvärdet (4 ng PFAS-4/L) samt fisk enligt Livsmedelsverkets rekommendation, 2,5 ggr/v, utan att TVI överskrids. Ytterligare scenarioberäkningar gjordes för konsumtion av livsmedel med halter vid gränsvärden för PFAS-4 i fisk, skaldjur, ägg, kött, vilt samt vid åtgärdsgränsen för mjölk. Exponeringen beräknades även med den uppmätta medelhalten i ekologiska ägg samt vildsvin. Resultaten visar att det finns utrymme för att 50-100 % av konsumtionen av insjöfisk och ägg har halter vid gränsvärdet, utan att TVI överskrids, sett till medianexponeringen. Konsumtion av mjölk vid åtgärdsgränsen för PFAS-4 innebär inte heller att TVI överskrids om denna konsumtion står för 50-100 % av det totala intaget för mjölk, förutom för 12-åringar och de minsta barnen som överskrider TVI redan vid en konsumtion av 10-20 %. För kött och vilt är däremot utrymmet mindre, då konsumtionen är relativt hög, och enbart en liten andel av det kött som äts kan ha en halt vid gränsvärdet innan TVI överskrids för större delen av befolkningen. Då inga halter av PFAS kunnat kvantifieras i varken matkorgsgrupperna fet och mager mejeri, eller i kött är sannolikt exponeringen från dessa livsmedel låg i den genomsnittliga svenska befolkningen.