Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Yngelinventering av grunda havsvikar i Gotlands län 2020
Swedish Environmental Protection Agency. L. Ljunggren Fiske och Vattenvård AB.
Swedish Environmental Protection Agency. Tyréns AB.
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Grunda vegetationsklädda områden i skyddade lägen på svenska ostkusten utgör viktiga rekryteringsområden för ett flertal vårlekande arter som abborre, gädda, mört, löja, björkna, braxen m.fl. arter (Karås 1999, Urho 2002, Ljunggren 2005). I dessa områden finns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande fiskynglen och en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska och vattenkemiska betingelser (Urho 2002, Karås 1996, Karås 1999). Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång omsättningstid ger upphov till höga vattentemperaturer under vår och försommar vilket främjar fiskynglens tillväxt. Den förhöjda vattentemperaturen i grunda havsvikar anses vara en av två huvudfaktorer till varför de är så viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktorn anses vara bottenvegetation, vars positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer. Förutom att utgöra leksubstrat och gömsle för fiskyngel finns stora delar av deras föda i anknytning till växtligheten.

Normalt så finns en mycket stor mellanårsvariation i rekrytering av många av kustens fiskarter. I synnerhet för abborre är detta väl dokumenterat (Karås 1996, Neuman 1976). I ett ”normalt” tillstånd styrs detta av väder och vind. Ett snabbt temperaturfall orsakat av kraftiga vindar och uppvällning av kallt bottenvatten kan i princip slå ut en hel årskull. En varm och stabil vår och sommar producerar som regel starka årskullar. Detta gör också att mer skyddade och avsnörda miljöer är stabilare, och som regel väldigt viktiga kärnområden för många vårlekande sötvattensarter. Samtidigt kan arealerna av mer exponerade områden vara mångfalt större, och vid gynnsamma förhållanden har de även potential att producera stora mängder yngel. 

Kustzonens akvatiska miljö har under lång tid påverkats av mänsklig aktivitet som exempelvis övergödning och fysisk exploatering. Flera fiskarter nyttjar också lek- och uppväxtområden i sötvatten. Dessa miljöer är som regel ännu hårdare påverkade genom utdikningar, sjösänkningar, vandringshinder etc. Många kustfiskbestånd har de senaste tiotalet åren lidit av svag rekrytering (Ljunggren m.fl. 2005). Orsakerna är inte helt klarlagda, men antas kunna vara flera. Exempelvis finns sedan lång tid påverkan till följd av utdikningar och vandringshinder i anslutande sötvatten (Ljunggren m.fl. 2011) vilka får återverkningar på kustens ekosystem. Det övergripande mönstret har under senare tid varit att de vanliga arterna som abborre och gädda m.fl. försvunnit från ytterskärgårdar och öppnare kustområden (Ljunggren m.fl. 2005, Eklöf m.fl. 2020). I de värst drabbade kustavsnitten finns endast enstaka lokala bestånd kvar i refuger som inte påverkats, t.ex. i mycket avsnörda vikar, mynningsområden eller inre skärgårdar. Kraftigt ökade mängder av storspigg anses vara den främsta orsaken till de andra arternas svaga rekrytering. När spiggen i stora mängder vandrar in till samma kustområden för lek, kan de vara en betydande predator på rom och nykläckta yngel, men även konkurrera om samma föda (Nilsson 2004, Ljunggren m.fl. 2005, Eklöf m.fl. 2020). Vidare har höga tätheter av storspigg genom s.k. top down-mekanismer i näringskedjan även visats öka mängderna av trådformiga alger (Donadi m.fl. 2017) vilket kan missgynna arter av bottenvegetation och förändra livsmiljön för fisk och bottenfauna.  Denna undersökning är en första ansats att dokumentera rekryteringen av främst gädda och abborre på Gotland. 

Place, publisher, year, edition, pages
2021. , p. 20
Series
Rapporter om natur och miljö, ISSN 1653-7041 ; 2021:5
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-10323OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-10323DiVA, id: diva2:1687657
Available from: 2022-08-16 Created: 2022-08-16 Last updated: 2023-02-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4675 kB)41 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4675 kBChecksum SHA-512
10275d33f82376d50604aef63162f711e18fc22d3164061d93b4de8d9c29f46d871372ea52b6b896334c66c2a3e2871dcf36c1bb484be61ef67e9196993e3b3e
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish Environmental Protection Agency
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 41 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 52 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf