Den svenska ljungheden utgör en del av en större ljunghedsregion som sträcker sig från västra Norge till Färöarna och Irland, samt längs Europas västkust ner till Spanien och Portugal. Ljungheden betraktas bäst som ett komplext ekosystem med ett flertal olika naturtyper, varav Natura 2000-naturtyperna Torra hedar (4030) och Fukthedar (4010) är dominerande. Båda dessa naturtyper har idag ogynnsam status och en negativ trend i Sverige i såväl kontinental som boreal region. Ljunghed är ett av Västeuropas äldsta kulturlandskap, som historiskt och under minst 3000 år haft stor utbredning på svensk utmark. Ljunghed har förekommit i stora delar av landet, men hade åtminstone under senare delen av historien sin största utbredning i sydvästra Sverige. Under en period på 100–150 år under 1800- och 1900-talen försvann 99,5 procent av ljungheden genom igenplantering med barrskog, uppodling och spontan igenväxning.Till ljungheden är knutet ett mycket stort antal rödlistade arter. Anledningen till att de är rödlistade är i första hand ljunghedarnas extremt snabba försvinnande i kombination med avsaknad av relevant skötsel på återstående areal. Ljunghedens rödlistade arter återfinns idag i små och ofta isolerade populationer på ett fåtal kvarvarande skötta ljunghedar, och som försvinnande restpopulationer i miljöer som tidigare varit hävdad ljunghed. I åtgärdsprogrammet listas 77 rödlistade arter som uteslutande eller i stor omfattning har sina kända populationer på ljunghed. Dessutom presenteras ytterligare 159 rödlistade arter som förekommer på ljunghed. Bland arter vilka har ljungheden som livsmiljö är 4 upptagna i bilaga 4 eller 5 till art- och habitatdirektivet (sandödla, hasselsnok, slåttergubbe och cypresslummer). Minst 9 arter som är listade i bilaga 1 till fågeldirektivet har, eller har tidigare haft, ljungheden som en viktig livsmiljö. För att långsiktigt säkra överlevnaden för ljunghedens arter är en ekosysteminriktad skötsel nödvändig. Åtgärdsprogrammet beskriver därför noggrant ljunghedens ekologi. Brand och extensivt bete är gemensamma nämnare, men även andra typer av markstörningar har betydelse för ljunghedsekosystemet. Föreslagna åtgärder omfattar restaurering av igenvuxna eller planterade ljunghedar som inte längre hävdas och målet fram till 2040 är att minst 10 000 hektar är i gynnsamt tillstånd. Åtgärderna innefattar även kvalitetshöjande åtgärder i befintliga ljunghedar. Åtgärderna behöver följas upp för att öka kunskapen och för att kunna avgöra vilka åtgärder som är effektiva.Kunskapsbristen avseende ljunghed är stor, såväl rörande utbredning, artinnehåll som skötsel. Inventeringar tillsammans med art- och landskapsanalyser kan i någon mån undanröja kunskapsbrister på länsnivå, och utgöra underlag för planering och prioritering av åtgärder. Föreslagna åtgärder omfattar därför även framtagande av informationsmaterial, regionala utbildningar samt ett nationellt ljunghedsseminarium. Kostnaderna för de i åtgärdsprogrammet föreslagna åtgärderna uppgår till ca 95 000 000 SEK under programmets giltighetsperiod 2022–2026. Den övervägande delen av kostnaderna berör skyddade områden. Genomförandet av åtgärder, särskilt restaurering, utanför skyddade områden förutsätter insatser från flera aktörer.