Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.Så lyder generationsmålet, som beskriver inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation (till år 2020) för att Sveriges sexton miljökvalitetsmål ska kunna nås. Generationsmålet liksom miljökvalitetsmålen har beslutats av riksdagen. Denna rapport är ett underlag till den fördjupade utvärdering av miljömålensom görs 2012. Det slutgiltiga resultatet av utvärderingen presenteras i Steg på vägen – fördjupad utvärdering av miljömålen 20121, som är Naturvårdsverkets officiella ställningstagande och redovisning av regeringsuppdraget om fördjupad utvärdering 2012. Vad innebär generationsmålet?Till generationsmålet hör sju så kallade strecksatser. De visar vilka värden somska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att den önskade miljökvaliteten ska kunna nås. Strecksatserna lyder–     ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, ochderas förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad–     den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras,främjas och nyttjas hållbart– människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas–     kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria frånfarliga ämnen– en god hushållning sker med naturresurserna–     andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektivmed minimal påverkan på miljön–     konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljöoch hälsoproblem som möjligt.Når vi generationsmålet?Sammanfattningsvis bedöms endast strecksatsen om energi ha relativt goda förutsättningar att nås till år 2020. Övriga sex strecksatser bedöms inte kunna nåsvare sig inom Sverige eller med avseende på svensk påverkan i andra länder. Bedömningar har även gjorts av Sveriges möjlighet att agera inom föreslagna områden för ytterligare insatser. Rådigheten anses i flera fall vara stor. I de fall den är begränsad beror det ofta på världshandelspriser och att många ländergemensamt förhandlar om till exempel avtal och regelverk.Bedömningar av strecksatserna har gjorts med hjälp av indikatorer, trenderi världen som påverkar möjligheten att nå generationsmålet, bedömning av relevanta miljökvalitetsmål och annan kunskap.Strecksatsvisa texter inklusive bedömningarna har tagits fram av Boverket,Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Regional Utveckling och Samverkani miljömålssystemet (RUS), Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen. Dessastår till stor del själva för texterna, vilket lett till att texternas upplägg, omfång och angreppssätt ibland skiljer sig åt.Rapportens innehållKapitel 4 i rapporten innehåller beskrivningar, trender, bedömningar samt förslag till områden för ytterligare insatser för varje strecksats. Förslag till områden för ytterligare insatser finns även i inledningarna till kapitel 5 och 6 omSveriges rådighet och hur Sverige påverkar omvärlden.Därutöver innehåller rapporten beskrivningar av kopplingar mellan miljömålen(kapitel 2), globala megatrender som påverkar miljön (kapitel 3), Sveriges rådighet (kapitel 5) och Sveriges påverkan på omvärlden (kapitel 6). Kapitel 8redovisar indikatorer som använts vid uppföljningen. Resultat från två dialogmöten som arrangerades för att få en helhetsbild av samhällsutvecklingenfinns i kapitel 9. Kapitel 10 redogör för utvecklingsmöjligheter och kapitel 7beskriver hur vi har gått till väga vid utvärderingen av generationsmålet.Fortsatt metodarbeteGenerationsmålet utvärderas år 2012 för första gången. Upplägg av arbetet och metodansatser får därför betraktas som ett första försök. Ett projektarbetepågår för närvarande inom Naturvårdsverket för att utveckla arbetsformer förmiljömålsuppföljningen. I det ingår även att utveckla metodik för kommandeuppföljningar av generationsmålet.