Uppdraget
Naturvårdsverket fick följande regeringsuppdrag den 12 december 2013. Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att i samråd med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och efter samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Trafikverket, Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen samt länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbotten och Norrbottens län utreda relevansen och behovet av lavinprognoser för de svenska fjällen genom att - fastställa huruvida det föreligger ett konkret behov av att producera lavinprognoser för den svenska fjällkedjan, - klarlägga förutsättningarna att producera relevanta och tillförlitliga lavinprognoser och redogöra för olika möjligheter vad gäller ambitionsnivån kring sådana prognoser, - fastställa, om så är relevant, huruvida det är skäligt att staten ansvarar för lavinprognoser, samt i så fall i vilken omfattning, - samt, om så är relevant, redogöra för vilka förutsättningar relevanta myndigheter har för att ansvara för produktion och tillhandahållande av lavinprognoser. Naturvårdsverket ska redogöra för kostnader som är förknippade med de eventuella förslagen, liksom lämna förslag på finansiering. Naturvårdsverket ska också utreda och föreslå eventuella samverkansmöjligheter med andra länder och med näringslivets organisationer samt turistorganisationer kring produktion, tillhandahållande och finansiering av lavinprognoser. Naturvårdsverket ska i sitt arbete ta hänsyn till sitt och SMHI:s avslutade utvecklingsprojekt om lavinprognoser för de svenska fjällen, samt hur lavinprognoser produceras och används i andra bergsländer. Regeringen beslutade i särskilt beslut att uppdraget skulle redovisas till Miljödepartementet senast den 26 september 2014. Behov nytta och kostnader Naturvårdsverket har bedömt att det föreligger ett konkret behov av att producera lavinprognoser för den svenska fjällkedjan. Grunden till detta ställningstagande är: BEHOV o att det varje år går ett ansenligt antal laviner i fjällen o att det finns en ansenlig mängd potentiella lavinsluttningar i fjällen o att människor omkommer och skadas på grund av laviner i fjällen o att omkring en miljon enskilda turister vistas under vintern i svenska fjällen o att många svenskar vistas på lavinfarliga platser, både på fritiden och i yrket – o att turismen i fjällen ökar generellt och att det internationella inslaget ökar o att fler och fler kör snöskoter utanför lederna inom potentiella lavinområden eller åker skidor offpist och o att många aktörer i fjällen påtalar ett behov av förbättrad information om laviner Naturvårdsverket bedömer att ett konkret behov av lavinprognoser föreligger. Om kostnaderna inte är att anse som oskäliga är det rimligt att överväga ett införande av lavinprognoser. Den nytta lavinprognoser skulle medföra är NYTTOR: o att lavinprognoser höjer medvetandet och kunskapen om laviner o att lavinprognoser kan antas minska andelen skadade och döda i laviner i relation till antalet som vistas där samt o att lavinprognoser kan ha en regionalekonomisk positiv inverkan genom ökat förtroende och bättre förutsättningar för fjällen som vintersportland - Den sammanlagda kostnaden för lavinolyckor inklusive förlust av människoliv baserat på olyckor i Sverige uppgår till 27 - 36 miljoner kronor årligen. Nyttorna är svårberäknade då det är omöjligt att kvantifiera vilken nytta lavinprognoser har. En enad internationell expertis anser dock att lavinprognoserna i deras respektive länder bidrar till ett minskat antal lavinrelaterade olyckor. Vi har i analysen uppskattat att i storleksordningen en av fyra/fem olyckor kan undvikas om lavinprognoser införs i Sverige. KOSTNAD FÖR LAVINPROGNOSERo Kostnaden för att tillhandahålla lavinprognoser uppskattas till drygt 10 miljoner kronor första året och därefter drygt 6 miljoner kronor årligen. SLUTSATS o Nyttorna i ekonomiska termer (minskade kostnader för lavinräddning, skador och omkomna) kan antas vara större än kostnaderna för att upprätthålla relevanta lavinprognoser. o De i ekononomiska termer, mer svårberäknade nyttorna av regional ekonomisk karaktär som arbetstillfällen, regional attraktivitet och fjällen som ett satsande område för vinterturism redovisas men är inte avgörande för slutsatserna. Skäligheten att införa lavinprognoser En tydlig trend är att allt fler människor söker sig till brant fjällterräng med syfte att uppleva brant lössnöåkning på skidor eller med snöskoter. Vår bedömning kring den fortsatta utvecklingen av dessa aktiviteter är att de kommer att fortsätta att öka starkt. Alltfler besökare ger sig ut i potentiella lavinområden som de inte är vana vid eller har tillräcklig kunskap om. Förbättrad information om laviner i Sverige har även tidigare efterfrågats av både experter, organisationer och fjällbesökare. Behoven har beskrivits både inom den svenska lavinlitteraturen, i tidigare utredningar och i media. Samtidigt har inte behoven alla gånger konkretiserats vilket har uppfattats som en brist. En konkretisering av behoven efterfrågades även av regeringen när uppdraget gavs till Naturvårdsverket att vidare utreda frågan. Idag är det rörliga friluftslivet den helt dominerande riskgruppen både nationellt och internationellt. För denna grupp ses information som det viktigaste verktyget för förebyggande av lavinolyckor. Att förmedla var och när det är lavinfarligt till fjällbesökare, det vill säga innehållet i en lavinprognos, har under alla år setts som en central del i den primära informationen om lavinfara. Flera mer eller mindre konkreta förslag till att utveckla nationella lavinprognoser och bedömningar av lavinfara har även tidigare lagts fram. I en workshop, som genomfördes inom ramen för uppdraget, med fem andra bergsländer, nämligen Kanada, Norge, Italien, Österike och Schweiz, framkom att lavinprognoser ger den eftersträvade effekten även om detta inte går att mäta i siffror. När lavinvarningar utfärdas för ett område minskar antalet människor som vistas i området markant. Naturvårdsverket anser med stöd av behovsanalysen samt kostnads-/nyttoanalysen att det är skäligt att föreslå att nationella lavinprognoser införs även i Sverige. Ambitionsnivå och organisation Naturvårdsverket har även föreslagit en ambitionsnivå och en möjlig operativ organisation för arbetet med lavinprognoser. Den årliga kostnaden har sedan beräknats. Naturvårdsverket har kommit fram till att kostnaden för införandet av lavinprognoser är knappt 10 miljoner kr det första året och därefter uppgår till drygt 6 miljoner kr årligen. Vi föreslår även att lavinprognoserna tas fram i nära samverkan med Norge. Förutsättningarna för att införa lavinprognoser i Sverige är goda då det idag finns både kompetens och intresse bland aktörer i fjällvärden att bidra till genomförandet. Naturvårdsverket föreslår att länsstyrelsen i Jämtland får uppdraget att vara huvudman för lavinprognosverksamheten med tillhörande verksamheter. En möjlig organisationsform är att arbetet genomförs i en centrumbildning. I centrumbildningen bör myndigheter och intresseorganisationer samt universitet erbjudas möjlighet att delta. Finansering Publika lavinprognoser är ett nytt arbetsfält för statlig verksamhet i Sverige. Den årliga kostnaden för att utföra föreslagna lavinprognoser är i samma storleksordning som dagens årliga kostnader för lavininsatser och behandling av olycksfall. Dessutom tillkommer det kostnader som samhället har till följd av att nästan en person omkommer per år i lavinolyckor. Idag bär samhället samtliga kostnader för lavinräddningsinsatser genom fjällräddning, sjukvård och socialförsäkringssystemen. Genom att producera och sprida primär information om fara för laviner bedömer vi att antalet lavinolyckor kommer att minska betydligt vilket skulle frigöra vissa resurser som går till lavinräddning till att istället kunna satsas på förebyggande arbete i form av ett systematiskt arbete med lavinprognoser. Ingen myndighet har idag ett tydligt uppdrag att ansvara för produktion och tillhandahållande av lavinprognoser. Ingen av myndigheterna kan heller visa på några egentliga synergier med nuvarande arbetsuppgifter. Full finansiering krävs därmed i enlighet med tidigare redovisade beräkningar för att genomföra uppdraget. Naturvårdsverkets förslag är att anslaget för den utvalda huvudmannen höjs för att täcka samt årliga kostnader för arbetet med lavinprognoser, det vill säga ca 10 miljoner kronor för första året och därefter drygt 6 miljoner kronor årligen. Möjlig start Naturvårdsverket bedömer att ett lavinprognosprogram kan vara operativt från vintern 2015–2016, under förutsättning att myndighetsansvaret är fastställt och resurser på plats.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2014. , p. 61