Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Satellitbaserad övervakning av våtmarker: Nationell slutrapport första omdrevet
Brockmann Geomatics Sweden AB.
Brockmann Geomatics Sweden AB.
Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
Responsible organisation
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under perioden 2007-2017 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i hela Sverige inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt och ett från en senare tidpunkt. I norra Sverige analyserades tidsperioden 1990-2000 och i södra Sverige analyserades tidsperioden 1999-2009.

Undersökningsområdet, den öppna myren nedan fjällen, omfattar totalt ca 3 650 000 ha vilket motsvarar ca 8 % av Sveriges totala landyta. Ca 90 % av den öppna myren nedan fjällen har analyserats (resterande 10 % hade molnförekomst i satellitbild).

Förändrade områden delas in i två förändringsklasser som indikerar ökad biomassa/igenväxning; säker förändringsindikation och potentiell förändringsindikation med en minsta karteringsenhet på 0,5 ha. Förändringsklasserna ger en direkt indikation på styrkan och omfattningen av förändringen. Av den analyserade öppna myren visade ca 25 000 ha (0,77 %) säker förändringsindikation och ca 21 000 ha (0,63 %) potentiell förändringsindikation.

Utvärderingen, som utfördes med hjälp av flygbildstolkning och fältbesök, visar att överensstämmelsen för de 929 slumpmässigt valda förändringsindikationsytorna ligger minst på 61 % och max på 87 %. Motsvarande överensstämmelse för de 281 slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 68 % och max på 87 %.

Inom en 500 meter buffertzon kring de 929 förändringsindikationsytorna som utvärderats har alla ingrepp/orsaker dokumenterats. De ingreppstyper som bedömdes vara mest relevanta för respektive förändringsindikationsyta fördelade sig enligt följande: dikning (35 %), skogsavverkning (27 %), väg (9 %) och vattenreglering (9 %).

En viktig del i arbetet har varit att redovisa förändringsresultatet på ett relevant och överblickbart sätt som grund för vidare analys och jämförelser. Förändringsklassningen redovisas därför även som förändringskartor: andel säker förändringsindikation per analyserad öppen myr för olika områdes- eller regionsindelningar. Exempel på intressanta områdesindelningar som redovisas är indexrutor 10 km och delavrinningsområden. Förändringskartorna kan användas av miljömålsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå för uppföljning av tillståndet i våtmarkerna.

Förändringskartorna visar att områden i anslutning till jordbruksbygder relativt ofta har höga förändringsandelar. Tydliga exempel på områden med hög andel förändringsindikation finns i östra Mellansverige kring Dalälven, Hjälmaren och Bråviken, samt i Västsverige vid Vänern och Vänernslätterna.

I Norrlandslänen, inklusive Dalarna, finns stora områden med relativt liten andel förändring. Liten andel förändringsindikation har även våtmarkerna i Kronobergs, Blekinge och Gotlands län.

Den satellitbaserade våtmarksövervakningen togs bland annat fram för att kunna göra en uppföljning av utvecklingen i våtmarkerna efter det att den svenska våtmarksinventeringen (VMI) slutförts. Den riktigt stora nyttan uppstår då data från olika undersökningar och tidpunkter går att jämföra. I rapporten har ett flertal intressanta jämförelseanalyser kunnat genomföras baserade på den satellitbaserade våtmarksövervakningen och VMI-objekten. En jämförelseanalys visade att öppen myr med hög påverkansgrad enligt VMI också har hög förändringsandel enligt våtmarksövervakningen. Våtmarker som var starkt påverkade redan under VMI har en stark benägenhet att fortsatt förändras även en lång tid efter det att påverkan registrerades.

Resultat från våtmarksövervakningen har använts av olika myndigheter, t.ex. vid uppföljningen av miljömålen och som en del av arbetet med uppföljning av skyddade områden.

Place, publisher, year, edition, pages
2021. , p. 80
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6950
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8903ISBN: 978-91-620-6950-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-8903DiVA, id: diva2:1577312
Available from: 2021-07-02 Created: 2021-07-02 Last updated: 2021-10-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(13115 kB)80 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 13115 kBChecksum SHA-512
452f1ca808640c76b2c8e6891e1c071a1bda0acfd18c0e8deb048c0218136d776fec53901d12b7f5342a07795de2300fa37343d433f9601c4baa3da83cecfcce
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Dalarnas län
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 80 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 437 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf