I denna rapport har vi sammanfattat elva olika undersökningar som studerat effekterna av vindkraftparker och kraftledningar på renar. Effekterna av tekniska ingrepp och störningar i allmänhet, och effekter av vindkraftparker i synnerhet, har studerats av olika forskargrupper. Dessa insatser har gjort att vi idag har bättre kunskap om anläggningars effekter på renar och rennäringen. Vid en del tillfällen har olika undersökningar gett till synes motstridiga resultat. I denna rapport försöker vi förklara de olika resultaten från respektive undersökning.

Med detta som bakgrund drar vi slutsatsen att en vindkraftpark alltid potentiellt kan ge negativa effekter på miljö och samhälle. Dessa effekter och påverkansfaktorer sammanfattas nedan. Påverkansfaktorerna bör ses i ett sammanhang, där ett vindkraftverk bör betraktas som en enhet där summan av påverkansfaktorerna ger en samlad effekt. Dessutom bör de kumulativa effekterna av annan belastning i området som påverkar renbetesområdena tas med i värderingen av effekterna från en vindkraftsanläggning. För att förstå de samlade effekterna är det viktigt att inkludera alla årstider i undersökningarna och att täcka en tidshorisont som är lång nog för att fånga upp miljömässiga variationer och därmed också ändringar i användningen av betesområden. Utöver detta bör man beakta annan mänsklig aktivitet och ingrepp som gjorts i området innan vindkraftverk etablerats.

Vägar: Vägar medför ökad trafik och ökad tillgänglighet. Renar undviker vägar och de leder till att renarnas naturliga rörelsemönster hindras. Undantag från detta kan vara vägar som byggs i områden som redan har mycket infrastruktur eller vägar som har mycket lite trafik. Erfarenheterna visar att stängning av vägar kan vara en effektiv åtgärd, men svår att upprätthålla över tid.

Kraftledningar: Effekterna av kraftledningar är fortsatt oklara. Nyare studier där man använt GPS och data som samlats in före och efter utbyggnad visar att byggarbeten kan leda till ett relativt starkt undvikande. Men undersökningarna visar också att kraftledningar i driftsperioden om sommaren och hösten har mindre negativa effekter än vad som tidigare antagits. Renar har en förmåga att se UV-ljus under vintern. Hypoteser som förklarar de till synes varierande effekterna av kraftledningar bör följas upp med detaljerade undersökningar, särskilt med avseende på effekter på vintern.

Vindkraftverk och rotorer: Vid två av de undersökta vindkraftsparkerna i Sverige och i en ny studie från Norge har man funnit att renar har reducerat sin användning av områden som ligger inom 3–5 km från sådana anläggningar. Samtidigt har en studie i Sverige och tre undersökningar i Norge inte dokumenterat någon reducerad habitatanvändning i närområdet till vindkraftsanläggningar. Vi diskuterar orsaken till detta och ger förklaringar till de olika resultaten. De kan bero både på topografi, betesförhållanden, närhet till annan infrastruktur och försöksdesign av de olika undersökningarna.

För att stärka kunskapen om effekter av vindkraftverk på renar finns behov av långsiktiga studier. Dessa bör ta hänsyn till de samlade effekterna av vindkraftverk och se på betydelsen av den samlade belastningen inom renbetesområdet. Undersökningarna bör vara långsiktiga (pågå över flera år) för att ge en förståelse av hur årsvariationen påverkar habitatanvändning och andra faktorer mellan åren. Sådana framtida studier bör också inkludera samhällsvetenskapliga studier och integrera lokal och kulturell kunskap.

Avslutningsvis ger vi rekommendationer om framtida forskningssatsningar om renar, renskötsel och vindkraft. Vi diskuterar också hur traditionell kunskap bör integreras i framtida undersökningar för att forskningen ska kunna ta fram ett kunskapsunderlag som är så relevant som möjligt.