Publications
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Miljöledning i staten 2015: En redovisning
Responsible organisation
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För verksamhetsåret 2015 har samtliga 186 myndigheter som omfattas av miljöledningsförordningen redovisat till Naturvårdsverket. I årets redovisning har vi valt att lyfta fram hur myndigheter på ett systematiskt sätt har integrerat miljöledningsarbetet i verksamheten och deras åtgärdsinriktade arbete för att bidra till att de miljöpolitiska målen uppnås. Myndigheternas inrapporterade uppgifter redovisas också för första gången per departement.

I år har vi särskilt granskat redovisningen av vilka åtgärder myndigheterna har vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet. De flesta myndigheterna har information om miljöledning på sitt intranät och även som en del i introduktionsutbildningen av nyanställda. Olika åtgärder för att höja ledningen och medarbetarnas kompetens på miljöområdet är vanliga.

Naturvårdsverket har i år utvecklat rankingsystemet och den poängbedömning som görs av myndigheternas miljöledningsredovisningar. Rankingsystemet bygger som tidigare på de krav som ställs i förordningen avseende ett systematiskt miljöledningssystem. Arton myndigheter delar högsta placeringen i årets ranking.

Myndigheternas placering i rankingen visar tydligt att de myndigheter som är registrerade enligt EMAS eller certifierade enligt ISO 14001 eller annat tredjepartsgranskat system har erhållit höga totalpoäng vilket tyder på ett mer systematiskt miljöarbete än de myndigheter som inte har ett tredjepartgranskat system. Under 2015 har 40 myndigheter redovisat att deras verksamhet helt eller delvis är miljöcertifierade enligt ett tredjepartgranskat system.

Högsta medelvärdet erhåller myndigheter tillhörande Miljö- och energidepartementet och Näringsdepartementet. Andelen myndigheter med höga poängvärden för samtliga kriterier (mål, åtgärder och måluppfyllelse) är högst inom Miljö- och energidepartementet.

Under 2015 har 52 myndigheter uppdaterat sina miljöutredningar vilket motsvarar 28 % av alla rapporterande myndigheter. 34 myndigheter har uppdaterat sin miljöutredning 2010 eller tidigare. Enligt miljöledningsförordningen får 38 myndigheter ha ett förenklat miljöledningssystem d.v.s. det är tillräckligt att miljöledningssystemet avser verksamhetens direkta miljöpåverkan. Omkring tio av dessa myndigheter har ändå redovisat mål för indirekta miljöpåverkan och för upphandling.

Av de 187 myndigheterna som har redovisat till Naturvårdsverket är det endast tre myndigheter som redovisat att högsta ledningen inte har antagit en miljöpolicy för sin verksamhet. Av de myndigheter som rapporterar enligt miljöledningsförordningen är 24 stycken även miljömålsmyndigheter. En tredjedel av dem har uttryckt i miljöpolicyn att de verkar för att bidra till att nå generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen.

Bland de myndigheter som i stor utsträckning har miljö i sitt uppdrag genomförs åtgärder på miljöområdet i samverkan med andra aktörer. Det sker genom

 rådgivning och dialog,

 bidragshantering,

 genomförande av övervaknings- respektive åtgärdsprogram,

 tillsyns- och tillståndsverksamhet,

 föreskriftsarbete och åtgärder inom områdesskydd.

Universitet och högskolor och anger i sina redovisningar att åtgärder vidtas bl.a. inom utbildning och forskning, samverkan med olika intressenter och publicering av rapporter och vetenskapliga artiklar. Museerna beaktar miljöfrågorna i utställningar och genom ett ökat utbud av hållbara produkter i museibutikerna.

Det som sticker ut i redovisningen för 2015 är att flera myndigheter tar ett nytt helhetsgrepp kring s.k. Gröna kontor och förbättrad sin kemikaliehantering.

Totala utsläppen av koldioxid från resor och transporter har minskat under 2015 jämfört med 2014 med knappt 23 000 ton. Samtliga trafikslag, utom buss, visar en viss minskning. Maskiner och längre flygresor är de största posterna följt av bilresor. De myndigheter som tillhör Näringsdepartementet står för de största totala utsläppen av koldioxid 2015, drygt 180 000 ton koldioxid. I Näringsdepartementet ingår flera myndigheter som i sin kärnverksamhet använder maskiner och andra fordon med stora utsläpp.

Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning från verksamhetsel, fastighetsel, värme och kyla är ca 2,7 TWh, vilket är en minskning med ungefär 217 GWh sedan år 2014. Av de 97 myndigheter som svarade på frågan om de har en strategi för sitt energiarbete svarade 41 % att de har det, vilket är en ökning med 4 % från förra året. Totalt anger 99 myndigheter att de minskat sin energianvändning genom samarbete med sina fastighetsägare. Av myndigheterna redovisar 113 stycken att de helt eller delvis ställer krav på produktionsspecificerad förnybar el, men siffran kan i själva verket vara högre.

Totala upphandlingsvärdet var ca 79 miljarder kronor 2015 var av 48 miljarder med miljökrav. Antalet upphandlingar där myndigheter anger att de ställt krav enligt förordningen om energieffektiva inköp (2014:480) uppgår till 64 stycken.

Slutsatsen är att myndigheternas systematiska miljöledningsarbete även i år har utvecklats och förbättrats. Detta är väl i överenstämmelse med miljöledningsförordningens syfte som är att skapa förutsättningar för ett integrerat miljöarbete i myndigheternas verksamhet där miljöfrågorna blir ett naturligt inslag i det dagliga arbetet, såväl i det strategiska som i det operativa arbetet.

Myndigheternas koldioxidutsläpp och energianvändning minskar, vilket visar att vidtagna åtgärder börjar få effekt. För att denna trend ska fortsätta föreslår Naturvårdsverket och Energimyndigheten en rad förbättringar, vilka redovisas under kapitlet Förslag till förbättringar.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2016. , p. 71
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6711
Keywords [sv]
Kemikaliehantering, gröna kontor, förnybar el, förbättringar, nationella miljökvalitetsmål
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8293ISBN: 978-91-620-6711-3 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-8293DiVA, id: diva2:1386055
Available from: 2020-01-16 Created: 2020-01-16 Last updated: 2020-01-16

Open Access in DiVA

fulltext(1618 kB)2 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1618 kBChecksum SHA-512
240d29f25b5fb498449f03a499b5d2006f6bde156450973ac36c6d7747d7d0c8827058a29570040e5c2e008bb41e00cf3c54153fce805d4402334074e8c537b0
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 2 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 4 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf