I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Blekinge län under

perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare

beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet.

Det atmosfäriska nedfallet av svavel till skogen i Blekinge har minskat kraftigt, i takt med minskade

svavelutsläpp i Sverige och från Europa. Sedan mätningarna inom Krondroppsnätet började 1985 har

svavelnedfallet minskat kraftigt från cirka 20 till 3 – 4 kg S/ha och år. Under senare år tyder dock

mätningarna på att minskningen avstannat. Det är tydligt att försurningspåverkan i länets

markvatten minskat sedan mätstarten 1985 genom att halterna av svavel minskat, pH ökat, ANC ökat

och halten oorganiskt aluminium minskat. Trots det positiva i att försurningstillståndet förbättrats är

det ännu inte tillfredställande, och sedan några år tillbaka verkar återhämtningen ha avstannat. Det

finns i markvattnet kvarstående betydande halter av oorganiskt aluminium, pH är i de flesta fall

under 5 och ANC är negativt eller runt noll.

Det går ännu inte att statistiskt fastställa att nedfallet av kväve i länet har förändrats sedan mätstart.

Kvävenedfallet i nederbörden var 2014/15 ca 9 kg/ha/år. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus

torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 10 till 15 kg per hektar med högst nedfall

i de allra västligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med

avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits

de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer dock

relativt sällan i växande skog i Blekinge, vilket tyder på att skogarna i länet ännu inte nått

kvävemättnad. När en granskog i länet avverkades år 2000 var dock halterna av nitrat i markvattnet

kraftigt förhöjda under en period av ca 6 år.

Den 13-14 oktober 2015 firade Krondroppsnätet 30 år. Under två dagars seminarium presenterades

bl.a. hur Krondroppsnätet startade, hur det framtida skogsbruket kan se ut samt vilket behov det

finns av miljöövervakning i skogen framöver. Vi hörde även föredrag om Krondroppsnätets

frågeställningar i ett internationellt perspektiv samt utifrån tre myndigheters olika ansvarsområden

(Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen). Under firandet skedde även

en uppskattad exkursion till Krondroppsytan Timrilt.

I samband med 30-årsjubileet presenterades en nyproducerad populärvetenskaplig temarapport,

”Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter på

skogsmark”, som kan beställas från IVL.

Gränsvärdena för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla skärptes den 1 januari 2015,

från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Beslutet att skärpa gränsvärdet ser ut att ha gett

resultat. Mätningar av lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet

(LNKN) visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i Östersjön som medelvärde för

2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast

föregående åren.

Under 2015 initierades ett nytt sexårigt samarbetsprojekt som finns att läsa om på Krondroppsnätets

webplats: www.krondroppsnatet.ivl.se. Grundtanken är att utifrån depositions-, markvatten- samt

lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på växtlighet,

mark och vatten.

Konferensen Acid Rain hålls vart 5:e år och utgör ett forum för forskare och beslutsfattare att

diskutera forskningsfrågor och policies relaterade till försurning- och återhämtning. Vid konferensen

2015 presenterades återhämtning från försurning och kväveutlakning vid tre krondroppsytor som

drabbats av klimatrelaterade händelser: havssaltepisoder, storm och insektsangrepp.

Under 2015 utförde IVL tillsammans med Lunds universitet kartläggningar av kritisk belastning för

aciditet och kväve för olika ekosystemtyper i Norrbottens län, på uppdrag av Länsstyrelsen i

Norrbottens län. Tre olika modeller användes: PROFILE, ForSAFE och MAGIC. Dessutom

beräknades kritisk belastning för kväve baserat på empiriskt framtagna gränsvärden.