Publications
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Regional miljöanalys
1989 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Regeringen har uppdragit åt länsstyrelsen att upprätta en regio­nal miljöanalys för Gotland. Miljöövervakning/miljötillsyn i mera ordnade former är en sentida företeelse, och tillkom i princip i samband med att miljöskyddsfunktionen bildades år 1985. Kunskaps­ underlaget är därför mycket begränsat och i många avseenden bristfälligt. Därtill kommer att den korta tid som stått till förfogande har gett vissa begränsningar för arbetet. Länsstyrel­ sen har för sin del valt att utföra arbetet tillsammans med Got­lands kommun.

Det troligen största miljöproblemet på Gotland för närvarande och också framgent är öns framtida dricksvattenförsörjning, såväl i kvantitativt som i kvalitativt avseende. Under 1987 och 1988 påträffades således bekämpningsmedel först i ytvatten och där­ efter också i grundvatten. Detta i kombination med tidigare konstaterade fynd av kväveföroreningar och bakterier samt av fossilt saltvatten kan i framtiden komma att skapa stora för­ sörjningsproblem. Vattenförsörjningen för tätorterna utgör redan i dag vissa problem, och sommartid måste ibland bevattningsförbud och tankbilstransporter tillgripas.

Jordbruket är öns basnäring och sysselsätter ca 1/3 av den yrkes­ verksamma befolkningen dLrekt eller indirekt (livsmedelsindu­ strin). Näringen har i viss utsträckning givit upphov till de höga halter av växtnäringsämnen som konstaterats i.ytvatten. Hur det i "Aktionsplan mot havsföroreningar" antagna målet med en halvering av närsaltbelastningen i vattendragen skall påverka jordbruksnäringen och därmed hela regionen är oklart. Frågeställ­ ningen borde med hänsyn till näringens stora betydelse för regio­ nen göras till föremål för ett särskilt studium. Länsstyrelsen har för avsikt att i särskild ordning genomföra ett sådant utred­ ningsarbete.

På senare ·tid har till länsstyrelsen redovisade planer på etable­ ring av fiskodlingar kommit att belysa vissa brister i lagstift­ ningen. "Rätt" lokaliserade fiskodlingar fyller med rådande syn­ sätt de krav som kan ställas enligt miljöskyddslagen. Samtidigt innebär deras tillkomst att mängden närsalter till Östersjön ökas. Med den angivna målsättningen att halvera utsläppen av närsalter måste i så fall den ökning i detta avseende som fisk­ odlingarna förorsakar kompenseras genom motsvarande minskning från övriga utsläppskällor dvs     jordbruket och tätorterna. En åtgärd som blir mycket svår att genomföra i en situation där dessa källor redan nu har krav på sig att halvera sina utsläpp.

Länsstyrelsens hantering av dessa ärenden kommer att ge uppenbara problem där också trovärdigheten som miljövårdande myndighet kan komma att ifrågasättas.

Generellt kan sägas att avsaknaden av mera omfattande tyngre industriell verksamhet gör att miljöförhållandena på Gotland uppfattas som ganska goda. Gotlands geografiska belägenhet gör emellertid att stort intresse knyts härifrån till förhållandena i, ovanför och runt Östersjön. I avsaknad av egna större föro­ reningskällor på Gotland, är givetvis omgivningens sätt att hantera miljövårdsfrågor av stort intresse för Gotland. Miljö­ förutsättningarna för näringsliv, boende och natur- och kultur­ värden på Gotland bestänuns således i stor utsträckning av                                                                                            andras agerande. En frågeställning som därvid tilldrar sig alldeles speciell uppmärksamhet är de runt Östersjön belägna och förhåll­ andevis stora kärnkraftsanläggningarna. Risken för utsläpp av radioaktivt material från dessa upplevs sannolikt av många got­ länningar som oroande. Länsstyrelsen har inom ramen för sin regionala räddningstjänst genomfört viss planering med inriktning på ett akut ingripande.

Länsstyrelsen ser allvarligt på statens naturvårdsverks planer på att lägga ned PMK-området Horsan. Sverige måste utnyttja Gotland som en östlig referens. Dessutom_är det värdefullt för den regio­ nala miljökontrollen att naturvårdsverket har ett referensområde på Gotland. Det är även önskvärt att SNV etablerar en PMK-station i någon gotländsk sjö.

Framställning av kalk- och cementprodukter har tills helt nyligen ansetts vara en miljöstörning av begränsad betydelse. Emellertid har det vid mätningar utförda på andra platser än anläggningar på Gotland på senare tid framkommit uppgifter om att det vid sådan produktion kan bildas dioxiner. Frågan är f n under utredning.

Länsstyrelsen bevakar händelseutvecklingen och kommer att ställa krav på att motsvarande mätningar utförs på Gotland.

Bevarandet av Gotlands unika flora och fauna kräver insatser dels vid brukandet av skog och mark (skötsellagen, skogsvårdslagen), dels för att bevara unika naturområden, tex källkärr, agmyrar och lövskogar. I det här sammanhanget är det sk                                           NOLA-bidraget värdefullt för att stimulera till bibehållen betesdrift och till bevarandet av växter och djur som är beroende av förekomsten av naturbetesmark. Erfarenheterna av att hantera NOLA-bidraget är så entydigt positiva att de väcker den principiella tanken om att i större utsträckning än f n använda ekonomiska stimulansåtgärder i miljövårdsarbetet. Möjligheter härför torde finnas redan inom ramen för befintliga "miljöavgifter" av skilda slag men torde påtagligt öka genom de nya miljöavgifter som aviserats.

För att tillgodose den ökade ambitionsnivå inom miljövården som denna analys speglar, anser länsstyrelsen att såväl miljöskyddets som den allmänna naturvårdens handläggningsresurser behöver minst fördubblas. Inom kulturmiljöenheten behövs en halv tjänst för ar­ bete med luftvårdsfrågor. Inom kommunen finns planer på att utöka antalet handläggare inom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen från 10 personer 1988 till 15 personer 1990.

Place, publisher, year, edition, pages
Visby: Länsstyrelsen , 1989. , p. 57
Keywords [sv]
Gotland, miljötillstånd, grundvatten, sjöar och vattendrag, buller, luftföroreningar, kemikalier, miljöövervakning
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7902OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7902DiVA, id: diva2:1262017
Available from: 2018-11-09 Created: 2018-11-09 Last updated: 2018-11-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(6140 kB)6 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6140 kBChecksum SHA-512
c1ee5a0220e63f0e5ba0f59c458c3263476022c500550af9362c12d23e84ca7362ef2a03f75d33990b8c8af3e5a943dbc933c67aa925ebadb545f0b9aec01227
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 6 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 12 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf