Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Ansvarig organisation
2008 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.  Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen

för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.

Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna

med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så

jämförbara som möjligt.

Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras

på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena

år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och

IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat

stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark

mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige.

I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark.

I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som

jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från

hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer

för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven

finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år

2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även

1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007).

Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven

söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak)

minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning

med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 %

räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om

3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan

åren.

Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna

de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen

nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16

% för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Norrköping: SMHI , 2008. , s. 24
Serie
SMED Rapport, ISSN 1653-8102 ; SMED Rapport Nr 22 2008
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
SMED (Svenska MiljöEmissionsData); SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Vatten
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7765OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7765DiVA, id: diva2:1214561
Tillgänglig från: 2018-06-07 Skapad: 2018-06-07Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(89 kB)11 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 89 kBChecksumma SHA-512
a63c211af0fdc12c98ed3d5d2147ddc9f4b088a0a3491621e1c289eab4c71b5681c09b94b7110682dc1e64e61580f23307c5ae12da164412d2ef9269db5faf41
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHIIVL Svenska Miljöinstitutet ABSveriges lantbruksuniversitet, SLU
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 11 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 48 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf