Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bottenfauna i Västmanlands län 2015: Bottenfaunaundersökning i rinnande vatten med bedömning av försurningspåverkan, ekologisk status och allmänt förorenande ämnen
Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län.
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Länsstyrelsen i Västmanlands län genomför årligen bottenfaunaundersökningar i kalkade och regionalt övervakade vattendrag. Under våren och sommaren 2015 utfördes bottenfaunaprovtagning i nio rinnande vatten i länets nordvästra del. Efter provtagningen analyserades bottenfaunan på Sveriges Lantbruksuniversitet och olika index som visar försurningspåverkan, ekologisk status och allmänt förorenande ämnen togs fram. Sju av de undersökta vattendragen är kalkade medan två är okalkade. Ett av de okalkade vattendragen är ett referensvattendrag som idag rinner genom det stora skogsbrandområdet.

Det främsta syftet med undersökningen är att bedöma om bottenfaunan är försurningspåverkad, att se om utförd kalkning gett önskvärd effekt och att få underlag för framtida kalkningsverksamhet. Bottenfaunan har bedömts enligt bedömningsgrunden för bottenfauna i vattendrag (Naturvårdsverket 2007), försurningsindex SI (Henriksson & Medin 1986) och BpHI (Lingdell & Engblom 2002), renhetsindex BMWP (Hellawell 1986) och föroreningsindex FOI (Degerman et al 1994). Som stöd för bedömningen av försurningspåverkan hos bottenfauna har resultat från vattenkemisk kalkeffektuppföljning använts. För att få information om bottenfauna på artnivå har en kartläggning av hotad och ovanlig bottenfauna även utförts.

Bottenfaunaundersökningen resultat, se tabell 1 sidan 4.

Försurningspåverkan hos bottenfauna Resultaten visar ingen eller obetydlig försurningspåverkan hos bottenfauna i sju av nio undersökta vattendrag (Forsån, Sandån, Valsjöbäcken, Håltjärnsbäcken, Jerån, Hedströmmen och Långängsbäcken). I två vattendrag bedöms försurningspåverkan som måttlig (Ulbobäcken och Gärsjöbäcken).

Bedömningen av försurningspåverkan tyder på att utförd kalkning inte gett tillräcklig effekt på bottenfaunan i Ulbobäcken. Kalkningen har däremot gett önskad effekt på bottenfaunan i Forsån, Sandån, Valsjöbäcken, Håltjärnsbäcken, Jerån och Långängsbäcken. Det är dock svårt att bedöma kalkningens effekter på bottenfauna i Håltjärnsbäckens, Valsjöbäckens och Jeråns nedre delar eftersom bottenfaunalokalerna ligger högt upp i bäckarna och relativt stora biflöden med låga pH-värden rinner in längre nedströms.

I det okalkade referensvattendraget Gärsjöbäcken, som ligger i skogsbrandområdet, stämmer bedömningen av försurningspåverkan relativt bra överens med tidigare bedömningar innan branden. På den relativt korta tid som gått från att skogsbranden startade hösten 2014 till bottenfaunaprovet togs våren 2015 har ingen ytterligare försämring av försurningspåverkan hos bottenfaunan skett. För mer långsiktiga effekter av skogsbranden på bottenfaunan i Gärsjöbäcken hänvisas till SLU:s övervakningsprojekt av ytvatten i brandområdet. Projektet kommer att pågå till år 2017.

Ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund Bottenfaunans sammanvägda status var Hög vid alla lokaler utom Gärsjöbäcken, där det sammanvägda resultatet var God ekologisk status. Statusklassificeringarna baseras på M42-metoden istället för den rekommenderade sparkmetoden. I och med det frångås bedömningsgrundens krav på underlagsdata. Statusklassificeringarna enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund bör därför hamna i kategorin ”låg tillförlitlighet” om de används för att bedöma bottenfaunans ekologiska status.

M42-metoden används bland annat för att visa förekomst av rödlistade arter, försurningsstatus och om den biologiska målsättningen med kalkningen uppfylls. Detta är också de främsta syftena med 2015 års bottenfaunaundersökning. Inventering med M42metoden gör det möjlig att beräkna BpHI och SI som i denna rapport utgör underlag för expertbedömning av försurningspåverkan hos bottenfauna (tabell 1).

Påverkan av allmänt förorenande ämnen hos bottenfauna Vid alla lokaler indikerade bedömningen av allmänt förorenande ämnen ”Relativt ostörda förhållanden”. Samtliga lokaler bedöms därmed vara relativt opåverkade av exempelvis höga närsaltshalter och syretärande ämnen.

Rödlistade och ovanliga arter som påträffades var: Den ovanliga nattsländan Adicella reducta (Forsån och Hedströmmen,Bernshammar) Den rödlistade flodkräftan Astacus astacus (Sandån) Den rödlistade bäcksländan Neumora dubitans (Håltjärnsbäcken och Jerån) Den ovanliga nattsländan Oecetis notata (Hedströmmen, Bernshammar) Den ovanliga bäcksländan Siphonoperla burmeisteri (Forsån)

Place, publisher, year, edition, pages
Västerås: Länsstyrelsen , 2015. , p. 54
Series
Länsstyrelsen i Västmanlands län, ISSN 0284-8813 ; 2015:23
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakning, Freshwater; Environmental Objectives, Natural Acidification Only
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7729OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7729DiVA, id: diva2:1205585
Available from: 2018-05-14 Created: 2018-05-14 Last updated: 2018-05-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3962 kB)0 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3962 kBChecksum SHA-512
c7b145406bec33577fc81b218adc51b195b35d92696b303372a8202827219ffb89de44de338da4cd4bb9541f774994b2b402b68a3fd640ed7490e5a9500a7bde
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Västmanlands län
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 18 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf