JORDBRUKET HAR EN viktig roll när det gäller möjligheterna att nå flera av de centrala svenska miljömålen och har viktiga funktioner i ett framtida uthålligt samhälle. Under arbetet i aktionsprogrammet Miljö´93 med bl.a. utformningen av miljömål för jordbruket växte insikten att det fortsatta miljöarbetet måste genomsyras av en helhetssyn på vart vi behöver komma och hur det ska gå till. I det arbetet måste alla aktörer ta sin del av ansvaret och sträva åt samma håll. Idéer om en systemstudie resulterade i att en förstudie genomfördes och i juni 1995 beslöt Naturvårdsverket att en systemstudie för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk skulle genomföras. Projektet är nu genomfört och en hel del intressanta resultat och förslag kan presenteras. Syftet har varit att på ett brett men verklighetsnära sätt försöka visa hur en rad olika miljö- och uthållighetsmål kan nås till år 2021. Detta betyder att vi även tagit med aspekter som inte ligger i naturvårdsverkets primära ansvarsområde, men som vi bedömt vara viktiga för att ha en helhetssyn. Även om projektet är avslutat är det ändå först nu som det kanske viktigaste arbetet börjar: att diskutera resultat och förslag i olika sammanhang och mellan många olika aktörer. Utgångspunkten är att vi till att börja med måste nå ett brett samförstånd om miljömålen och om färdriktningen. Målen kan uttryckas på olika sätt men det viktiga är att vi är klara över innebörden och att vi därmed på ett bra sätt kan samarbeta för att göra det möjligt att nå fram. Målen kan också nås på olika sätt. Vi presenterar inga patentlösningar utan visar på möjligheter och ger underlag för diskussioner och beslut.

Projektets arbetsgrupp har bestått av Karl-Ivar Kumm, Niclas Åkeson och Thord Karlsson från Lantbruksuniversitetet, Lars Jonasson från firma Lantbruksekonomen, Göte Frid ( och fram till hösten -96 Johan Löfgren) från Jordbruksverket, Sören Persson, Per Christerson och Gunnela Ståhle från LRF, samt Rune Andersson, Stig Wandén, Anne Dahl, Martin Henriksson, Ingrid Svedinger, Erland Janzon (fram till sommaren -96) och Bengt Rundqvist (projektledare) från Naturvårdsverket. I allt väsentligt är det Karl-Ivar Kumm, Niclas Åkeson, Thord Karlsson och Lars Jonasson som genom Naturvårdsverkets avtal med Lantbruksuniversitetet har utfört det stora arbetet med underlagsmaterial, kalkyler och analyser. Projektgruppen har dragit upp linjerna för metoder,utformning av mål och visioner och har bearbetat utkast och förslag.

Till projektet har även funnits en referensgrupp med bred sammansättning. I denna har funnits representanter för Jordbruksverket, LRF, Svenska Lantmännen, SLU, JTI, Länsstyrelser, Hushållningssällskap, NNP, KF, ICA, ARLA, CEREALIA, Odling i Balans, Ekologiska Lantbrukarna, Svenska nötköttsproducenter, Slakteriförbundet, Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen, Boverket, Konsumentverket, Centrum för biologisk mångfald, Avd för humanekologi vid Lunds Universitet, Jordbruks- och Miljödepartementen samt aktiva lantbrukare och personer inom Naturvårdsverket.

Denna rapport ingår i Naturvårdsverkets framtidsstudie ”Sverige år 2021”. Studien försöker besvara frågor som: Hur vill vi att Sverige ska se ut om cirka 25 år, då vi har tagit ett stort steg mot ekologisk uthållighet? Och hur ser vägen dit ut? ”Sverige år 2021” omfattar de sektorer i samhället som idag står för den största påverkan på miljön. Det är jordbruk, skogsbruk, transporter, VA samt produktion, konsumtion och avfall. De senare har delats upp i studier av livsmedel, bostäder/lokaler samt bas- och varuproducerande industri. Resultaten bildar underlag till regeringens miljöproposition 1998.

Rapporten är Naturvårdsverkets slutrapport för projektet. Rapporten ges också ut i en kortversion, vilken även översätts till engelska. Samtidigt med slutrapporten publiceras även en rapport med utgångspunkt i de fyra ”typgårdar” som projektet använt. En separat rapport om mål för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk kommer ut under hösten 1997. I maj 1997 publicerades fem delrapporter: ”Jordbruk och miljö efter EUinträdet” (Rapport 4728), ”Styrmedel för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk” (Rapport 4729), ”Fosfor - livsnödvändigt, ändligt och ett miljöproblem” (Rapport nr 4730), ”Förluster av fosfor från jordbruksmark” (Rapport 4731) och ”Energiflöden i livsmedelskedjan” (Rapport 4732). Stockholm i augusti 1997.