Rikkärrsinventeringen i Gävleborg pågick 2007 – 2009 och metodiken följer Instruktion för inventering av rikkärr av Sebastian Sundberg. Fältinventeringarna utfördes av Anna Froster, 2007 och Jens Hansen, 2009.
Under somrarna besöktes totalt 116 objekt och 185 delobjekt som klassades som rikkärr. 65 procent av dessa fanns inom objekt som var beskrivna i Våtmarksinventeringen (VMI). Det finns dock ytterliga objekt som inte kunde besökas på grund av tids- och resursbrist.
Totalt noterades 79 rikkärrsindikerande arter, varav 41 kärlväxter och 38 mossor. 7 rödlistade
arter och 3 arter under habitatdirektivet påträffades.
En del rikkärr är stora, ända upp till 20 ha, men den genomsnittliga storleken är dock mellan 1
och 2 ha. Meridianvärdet är 0,88 ha, vilket talar om att det finns många små rikkärr.
Rikkärren har generellt höga naturvärden och vid inventeringen angavs 47 delobjekt (26 procent) inom klass 1-objekt och 96 delobjekt (52 procent) inom klass 2-objekt. 49 procent är
topogena kärr och i övrigt ingår många rikkärr i komplexa strukturer.
Det finns ett mycket stort behov för åtgärder som röjning, bete och slåtter för att restaurera och bevara rikkärren med sina speciella arter. 58 procent av delobjekten är i stort eller akut behov av åtgärder och det gäller framförallt slåtter som bedömdes som nödvändig inom totalt 91 procent av rikkärren. 14 procent av objekten var i behov av dämning.
Det bedrivs i nuläget endast slåtter inom ett inventerat rikkärr; och det är viktigt att hävden upptas på många håll för att restaurera och bevara rikkärrmiljöarna.
Det är önskvärt att all tillgänglig information om rikkärr inom Gävleborgs län samlas. Utöver
de inventerade objekten finns t ex. 74 objekt som inte prioriterades för fältbesök eftersom de var relativt välkända beträffande arter.
Gävle: Länsstyrelsen , 2010. , p. 43