Naturvårdsverket ska senast den 15 april varje år redovisa länsstyrelsernas, Domstolsverkets, Kammarkollegiets, Naturvårdsverkets samt Havs- och vattenmyndighetens intäkter och kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Naturvårdsverket ska också lämna förslag med anledning av uppföljningen.

Detta är första gången denna uppföljning görs och Naturvårdsverket bedömer att det inrapporterade materialets varierande kvalitet försvårar att generella slutsatser dras om myndigheternas kostnader och intäkter. Naturvårdsverket drar dock följande övergripande slutsatser om myndigheternas kostnader och intäkter för prövning och tillsyn under 2016:

• Länsstyrelsernas beräknade kostnader för att utföra den tillsyn som idag inte kan täckas av avgifter utgår från Miljösamverkan Sveriges modell för behovsutredning. Det bedömda behovet uppgår sammantaget till flera hundra miljoner kronor. Det är svårt att fastställa om länsstyrelsernas beräknade uppgifter är riktiga. Skillnaden kan till viss del förklaras av att riktade sakanslag för tillsyn gällande förorenade områden och vattentillsyn inte ingår i det som ska rapporteras. 
• Havs- och vattenmyndigheten och Kammarkollegiet har redovisat låga intäkter i form av rättegångskostnader i förhållande till kostnaderna för prövning av vattenverksamheter.
• Naturvårdsverket har inga intäkter som följd av rättegångskostnader för prövning av vattenverksamheter.
• Domstolsverkets har redovisat de högsta intäkterna i förhållande till sina kostnader för prövning enligt miljöbalken.

Naturvårdsverket lämnar inga förslag i och med denna redovisning. Däremot har flera områden för möjligheter till utveckling observerats. Nedan presenteras de mest angelägna iakttagelserna:

• Genom att samtliga länsstyrelser använder Miljösamverkan Sveriges modell för att beräkna nödvändiga tillsynsåtgärder som inte kan täckas av avgifter kan man uppnå en ökad jämförbarhet mellan myndigheternas redovisningar. Detta skulle möjliggöra mer djupgående analyser av myndigheternas kostnader och intäkter för prövning och tillsyn.
• För att utveckla uppföljningen bör myndigheterna se över sina tidsredovisningar och införa lämpliga specifikationer som möjliggör en rapportering som i mindre utsträckning än idag bygger på uppskattningar.
• Den fortsatta utvecklingen av denna redovisning bör ske i linje med de mål som tagits fram inom Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Digitalt först.