Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Litteraturstudie om alger utmed Gotlands kust
2015 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Makroalger har alltid varit en värdefull naturtillgång. Redan under 1600- och 1700-talet utvanns soda ur alger för glastillverkning och under 1800-talet utgjorde alger råvaran för framställning av jod. De har använts frekvent som föda både till människor och husdjur och som gödsel eller jordförbättrare inom jordbruket. Dessutom användes alger inom folkmedicinen.

Makroalger finns i salt- och bräckvatten. De klassificeras som brun-, röd- eller grönalger beroende på de olika pigment som används vid fotosyntesen och som även ger algen sin karaktäristiska färg. Makroalger är ingen homogen grupp, olika alger har olika strategier. Några arter har långsam tillväxt med fördröjd reproduktion och andra har snabb tillväxt och kort livscykel. Samtliga arter kan dock reproducera sig både sexuellt och asexuellt. Makroalger har ett stort ekologiskt värde eftersom de utgör en stor del av primärproduktionen i den marina näringskedjan. Dessutom förser de haven med syre!

Den globala omsättningen av alger 2010 var 19,8 miljoner ton varav majoriteten (95 procent) var odlade alger till ett värde av 4,3 miljarder Euro. Resterande 5 procent omfattar alger som skördats ute till havs. I Östersjöområdet är kommersiell produktion och användning av makroalger fortfarande relativt begränsad. I Europa är omsättningen 82 000 ton (2010) varav enbart 700 ton kom från odlingar.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Visby: Länsstyrelsen , 2015. , s. 20
Serie
Rapporter om natur och miljö, ISSN 1653-7041 ; 2015:11
Nyckelord [sv]
alger, makroalger, naturtillgång, jod, saltvatten, brackvatten, primärproduktion, tång
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6334OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6334DiVA, id: diva2:902280
Tillgänglig från: 2016-02-10 Skapad: 2016-02-10 Senast uppdaterad: 2016-02-26Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1992 kB)113 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1992 kBChecksumma SHA-512
e6b64d37b7025e1f376ffec416185cff272e14f792c1aeeef7f72a095abfe52f6d10420a2ec141c8d36e9e4eff48837bee82b60cec1816611926558c0ffbf40e
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 113 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 196 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf