I utvärderingen presenteras resultaten från kräftprovfisken gjorda i Jönköpings län under 2006 och 2007. Rapporten omfattar resultat från sammanlagt 41 provfiskade lokaler som ligger inom Vetlanda, Jönköping, Habo, Tranås, Gislaved, Aneby, Gnosjö, Eksjö, Vaggeryd, Gislaved och Nässjös kommuner. Av dessa lokaler är det endast en, Gärdessjön, som provfiskats under både 2006 och 2007 (utvärderingen av båda årens provfisken i sjön finns att läsa under rubriken Resultat 2006). Syftet med de genomförda provfiskena var bland annat att följa upp utvecklingen av tidigare utsättningar, att inventera lokaler samt att undersöka inkomna uppgifter rörande utslagna flodkräftbestånd respektive nya förekomster av signalkräftor. Många av kräftprovfiskena görs inom ramen för kalkningseffektuppföljning. Provfisket genomfördes under 2006 mellan 22 augusti och 15 september och under 2007 från 27 augusti till 28 september. Samtliga lokaler fiskades av personal från Länsstyrelsen, ibland tillsammans med medhjälpare från ideella föreningar. Under 2006 och 2007 års provfisken påträffades flodkräftor på 15 av de provfiskade lokalerna. Av dessa bedöms 8 lokaler hysa måttligt starka bestånd, bestånden på 2 av lokalerna visar spår av påverkan, medan övriga 4 lokaler hade mycket svaga bestånd. På en av de provfiskade lokalerna var fiskeansträngningen för låg för att de skulle vara möjligt att göra en rättvis bedömning av beståndet. På 16 av de provfiskade lokalerna hittades signalkräfta, varav 11 av lokalerna bedömdes hysa måttligt eller mycket starka bestånd. I Svanån, som provfiskades 2007, påträffades både flod- och signalkräfta. De övriga 11 lokalerna uppvisade inga tecken på någon kräftförekomst, men huruvida det överensstämmer med den verkliga situationen är osäkert. Eftersom kräftornas skalömsningsperioder och därmed deras fångstbarhet så starkt styrs av sommarens karaktär kan det finnas vissa svårigheter i att utifrån provfisken som utförs under en natt dra slutsatser om hur kräftbeståndens täthet utvecklats från år till år. Däremot är det möjligt att utifrån andelen nyömsade kräftor i fångsten få en uppfattning om ifall många av kräftorna är inne i en skalömsningsperiod. Även en skev könsfördelning kan tyda på att en stor andel av kräftorna skalömsar. Honorna bär på rommen till kläckning sker mellan midsommar och mitten på juli, vilket innebär att de börjar söka föda aktivt senare under sommaren. Därmed sker honornas skalömsningsperiod i regel senare än hanarnas. Alltså innebär en skev könsfördelning eller en hög andel nyömsade kräftor i fångsterna att risk finns för underskattning av beståndsstorleken. Vidare provfisken eller uppföljande kontakter med fiskerättsägare behövs för att med större säkerhet kunna fastlägga situationen i de lokaler som resulterade i låg eller utebliven kräftfångst.