I rapporten ges en beskrivning av vad prioriterade ämnen är och rekommendation till hur man kan komma igång att hantera dem i förvaltningscykelns olika steg som karakteriseringen, påverkansbedömningen, åtgärder och övervakning.De 33 prioriterade ämnena i vattendirektivet är i första hand prioriterade för åtgärder men för att avgöra om åtgärder måste sättas in och för att följa åtgärdsarbetet måste dessa också övervakas. Vattendirektivet har hitintills varit mycket ett miljöövervakningens direktiv. För de prioriterade ämnena ligger mycket av fokus på åtgärder där miljöskyddets verksamhet och tillsyn och prövning kommer in som viktiga bitar. Vattendirektivet som är uppbyggt som en modell för ett samverkansarbete ger nu möjligheten att arbete med miljökemiska frågor mer integrerat mellan miljöövervakning och tillsyn. Vilka prioriterade ämnen som släpps ut inom avrinningsområdet är ett nyckelord i direktivet när det bland annat gäller övervakningen och måste gås igenom.Eftersom det redan jobbas med åtgärder mot prioriterade ämnen inom miljömålsarbetet med utfasning och riskminskning (Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg) och dessa ämnen överensstämmer bra med Vattendirektivets ämnen så kopplar även arbetet med giftfri miljö väl in i arbetet. Det omfattande arbetet med efterbehandling som bedrivs ute i län och kommuner måste också koppas som en del av vattendirektivet. Det pågår redan mycket miljöarbete som leder till minskad förorening av vatten. Under första förvaltningscykeln måste detta arbete identifieras och integreras så att rätt data plockas in och överförs, till exempel så att vattendirektivsämnen mäts av de verksamheter som släpper ut dem och så att man i efterbehandlingsundersökningar letar efter ämnena där man misstänker att de finns.För vattendirektivet såväl som för andra direktiv och lagkrav krävs en bättre hantering av kemiska frågor på myndigheterna. Det är ett långsiktigt förbättringsarbete som bara har börjat men som kan ytterligare motiveras med de krav som vattendirektivet ställer!