Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 2002-2004: treårsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkter
Ansvarig organisation
2006 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogramutarbetats av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Programmets syfte är att ge en bild av tillståndoch förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Det ska också kunna ge en viss uppfattning om tätortsbefolkningens exponering för dricksvatten av olika kvalitet. Programmet startade 1996 och bygger på en samordning av kommunernas provtagning vid tio grundvattenmagasin. Proven tas innan dricksvattenbehandlingen. Därför går det ej utifrån dessa resultat att uttala sig om kvaliteten på det vatten som distribueras till konsumenterna. Då måste även hänsyn tas till den behandling vattnet senare genomgår.I årets sammanställning har en bedömning gjorts för de tre åren 2002-2004. Detta är dentredje och sista treårssammanställningen för grundvattenkemi i Jönköpings län då inga provertagits efter 2004. Försurningen är fortfarande huvudproblemet i de flesta av länetsgrundvattenmagasin. För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag (ivissa fall redan från 1969). Dock ska man vara medveten om att mätnoggrannheten för deäldre analyserna sannolikt inte i klass med dagens analyser. Därför kan tolkningarna varalite missvisande.Försurning -alkalinitetAv de tio undersökta grundvattentäkterna är fem starkt påverkade av försurning (Tabell I).Påverkan är påtaglig till mycket stark i sju av tio grundvattentäkter, vilket är oroväckande.Minst försurningspåverkat är Aneby, Finnanäs och Ljusseveka. Endast i dessa täkter är alkaliniteten tillräckligt hög för att även i framtiden bibehålla acceptabel pH-nivå.NitratkväveGrundvattnets kväveinnehåll bedöms efter halten nitratkväve (Tabell I). Nitratkvävets ursprung är främst läckage från gödselhantering och -spridning samt avlopp. Högst halter hartäkterna i Holsby och Vrigstad och nitrathalten utgör här en påtaglig påverkan.RedoxpotentialRedoxförhållandet bedöms utifrån förhållandet mellan vattnets halter av järn, mangan ochsulfat. Grundvattnets redoxförhållande är av stor betydelse för många ämnens löslighet ochdärmed halter i vattnet. Finnanäs, Gislaved, Holsby och Ljusseveka har förmodligen anaerobtvatten på grund av måttligt hög- eller låg redoxpotential (Tabell I). Vatten med lågredoxpotential kan komma från stort djup eller under lång tid ha påverkats av reducerandejärnhaltig mineral. Detta vatten kräver alltid behandling för hög järnhalt. Vatten med måttligthög redoxpotential kan ibland behöva rena från mangan. Reningen sker genom luftningoch filtrering. Grumlighet och färg är avsevärt mycket högre i Ljusseveka än i övriga täkter.Troligtvis är det den höga järnhalten som avspeglar sig i färgtalet. Detta är vårt vanligastekvalitetsproblem för grundvatten i Sverige. Övriga sex täkter har en hög redoxpotential och vattnet kan normalt distribueras utan större behandling.Metaller -arsenik, bly, kadmium och zinkVid bedömning av metaller i bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverket 1999),tas hänsyn till kadmium, zink, bly och metalloiden arsenik (Tabell II). Halten av metaller ide provade vattentäkterna varierar huvudsakligen mellan mycket låg halt till låg halt. Endaundantaget är halten av zink i Svenarum, vilken är måttlig. Vid försurning finns en risk förförhöjda zinkhalter i grundvattnet och vid en jämförelse mellan zink (Tabell II) och alkalinitet(Tabell I) kan ett tydligt samband för Svenarum ses. Ingen av de bedömda metallernaförekommer i halter som ger någon påverkan på vattenkvaliteten. För metaller som intebedöms märks främst aluminium i de undersökta täkterna. Aluminiumhalten är förhöjd iflera vattentäkter. Aluminiumhalten hänger samman med försurningsgraden och dessa täkterär starkt försurningspåverkade. Surt markvatten leder till att markens aluminium lakas uroch kan läcka ner till grundvattnet. Ljusseveka har höga halter av järn och mangan.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Länsstyrelsen i Jönköpings län , 2006.
Nyckelord [sv]
Jönköpings län, Sverige, Jönköping, Grundvatten, Sverige, Jönköpings län, Jönköping
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-5790OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-5790DiVA, id: diva2:880619
Anmärkning

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Tillgänglig från: 2015-12-09 Skapad: 2015-12-09 Senast uppdaterad: 2015-12-09Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(727 kB)9 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 727 kBChecksumma SHA-512
1d95f2a828d5dccc94a811ef0fe28eab8f6a7d5814df13a68deb1e703264c6bce4651da0cbb0d34bcbf352f3d95e4d03ea7c82096e6667575aa1d09b07df9151
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 9 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 31 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf