Här presenteras ett samordnat nationell program för miljöövervakningen i Vättern vilket har utarbetats i ett projekt finansierat av Naturvårdsverket under 1999 och 2000. I projektet ingick att samordna Vänern, Vätterns och Mälarens miljöövervakningsprogram, anpassa dem tillövrig nationell miljöövervakning och till internationella rapporteringar och EU:s vattendirektiv. Även former för samverkan mellan sjöarna och Naturvårdsverket föreslogs.Revideringen gjordes i samband med att miljöövervakningen i Vänern, Vättern och Mälaren fr.o.m. 2000 tillhör det nationella programmet för miljöövervakningen, från att tidigare tillhört det regionala programmet.Allmänt kan miljöövervakning definieras som den verksamhet där tillstånd, trender och effekter i miljön följs. Verksamheten ska beskriva tillståndet i miljön på sådant sätt att de är användbara i miljöarbetet. Föreslaget program för samordnad nationell miljöövervakning iVättern uppfyller kraven för nationell miljöövervakning för sjöar.12 moment ingår i det samordnade programmet för Vättern. Två moment är nya och föreslås ingå i en långsiktig regelbunden plan: Makrofyter (inklusive Påväxtalger) och Miljögifter i fisk. Makrofyter är högre växter i strandkanten medan till påväxtalger räknas såvälmakroalger som mikroalger. Både makrofyter och påväxtalger är undersökningar som föreslås ingå som en anpassning till EU:s vattendirektiv. I föreliggande programdeklaration finnsbeskrivningar för miljögifter i fisk samt påväxtalger medan anvisningar för högre växter är under utarbetning.Den årliga redovisningen från miljöövervakningen kommer att ses över och effektiviseras för att uppfylla de krav som kommer att ställas med EU’s vattendirektiv. En större utvärdering av resultaten från miljöövervakningen i Vättern görs vart 6:e år. Utvärderingen kommer att innehålla en tydligare koppling till miljömål och åtgärder.Det samordnade nationella programmet för Vättern kommer att ha många olika finansiärer. De största är Vätternvårdsförbund, Naturvårdsverket, och Fiskeriverket. Den delade finansieringen visar på en stor samverkan mellan olika aktörer och är helt i linje med regeringens tankar om att all miljöövervakning på olika nivåer ska samordnas och fogas in i ett enhetligt system (Prop. 1990/91:90). För fortsatt drift krävs att respektive finansiärfortsätter att bidraga med dagens belopp. För att driva programmet krävs därför ett fortsatt bidrag från Naturvårdsverket till Vättern på minst 400 000 kr/år. Den totala kostnaden för det samordnade miljöövervakningsprogrammet för Vätterns avrinningsområde är ca 2.5 milj. kr/år. Naturvårdsverket avser dessutom att avsätta ytterligare årliga medel till gemensamutvärdering, undersökningar och projekt för Vänern, Vättern och Mälaren.Samordning och drift av programmet kommer att fortsätta skötas av Vätternvårdsförbundets sekretariat. Den fortsatta samordningen mellan Vänern, Vättern och Mälaren och övriganationella sötvattensprogram sker främst via den sk Storasjögruppen vilken utgörs av representanter av vattenförbunden, Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Samordningen mellan vattenvårdsförbundet, länsstyrelserna, den samordnade recipientkontrollen och andraintressenter kommer att fortsätta som tidigare.