Lunglav, Lobaria pulmonaria, är en storbladig lav som huvudsakligen växer på stammar av äldre lövträd i områden med lång skoglig kontinuitet. Den återfinns främst i halvslutna lägen i fuktiga miljöer. Eftersom lunglav är känslig för såväl luftföroreningar som skogsbruksåtgärder, är den en god indikator på lövskogsmiljöer som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Dess värde som indikatorart har i denna undersökning använts till att försöka hitta bevarandevärda biotoper i Östergötland. "Projekt lunglav" som drivs av miljövårdsenheten på Länsstyrelsen i Östergötlands län, är ett led i Länsstyrelsens arbete med att bevara hotade arter och naturtyper. Projektet, som startade i augusti 1994, beskrivs i denna rapport. Här ges också en aktuell överblick över lunglavens status i länet (november 1995).Under projektets gång har nya lunglavslokaler eftersökts med hjälp av flygbildstolkning och inventeringar i fält. Genom dessa inventeringar och ett intensivt sökande i diverse rapporter, kan vi nu räkna till 145 lokaler i länet, att jämföra med 57 kända lokaler våren 1994. Sammanställningen visar att de flesta av länets lunglavslokaler ligger i södra skogsbygden. Den största lokalen återfinns däremot i norra skogsbygden. Materialet visar på en trend att större lokaler ligger längre från vägar och tätorter och ofta skyddas av en skog eller brant. Storleken på lokalerna, mätt i antal värdträd (träd som hyser lunglav), varierar inom vida ramar. På den största lokalen finns 198 värdträd, men på de flesta lokaler finns bara mellan 1 och 5 värdträd. Det vanligaste värdträdet är lönn, men arten förekommer även på andra substrat, framför allt andra ädellövträd. Att lunglav tycks föredra lönn beror troligen på lönnbarkens struktur och höga pH-värde. Den vanligaste biotopen för lunglav i Östergötland är halvsluten lövdominerad skog i nord-nordostliga sluttningar.