Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Biologisk effektuppföljning i kalkade vattendrag inom Hallands län: Redovisning av elfisken samt fångststatistik och resultat i leklax- och smoltfällor 1998
Ansvarig organisation
1999 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Halland är en av de regioner i Sverige som är hårdast drabbade av försurningen. Näringsfattiga marker med svårvittrade bergarter, hög nederbörd och närheten till stora utsläppskällor i Europa har inneburit att stora områden av Halland är känsliga för försurningspåverkan. Med undantag av sydligaste Halland och kustnära trakter är berggrunden kalkfattig. Omfattande skador på faunan i sjöar och vattendrag registrerades under 1970-talet som en följd av försurningen. Som en motåtgärd för att skydda den biologiska mångfalden startade en omfattande kalkningsverksamhet i Halland med Högvadsån 1978. Kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker har fått stor omfattning. Verksamheten kostar årligen ca 12 miljoner kronor och berör nästan alla betydande åar och bäckar tillsammans med nästan en tredjedel av Hallands nästan 1000 sjöar. Det finns ytterligare behov av att kalka nya vatten. För perioden 1995 - 2001 planeras ca 120 000 ton kalk att spridas i halländska vatten till en kostnad av drygt 65 miljoner kronor.Underlaget för denna rapport utgörs främst av elfisken som genomförts på 68 stationer i kalkade vattendrag inom Hallands län, samt resultat från fiskfällor, fiskräknare och insamlad och beräknad fångststatistik för lax och havsöring. Elfiskena har som syfte att dokumentera fiskbestånden i försurade och kalkade vattendrag, samt att studera effekter av kalkning och försurning på främst lax och öring. Elfiskena 1998 var svårgenomförbara på grund av den höga vattenföringen. Beroende på detta var fångstbarheten i ett flertal vattendrag avsevärt reducerad, och då ett flertal elfisken dessutom blev kraftigt förskjutna i tiden, har inte någon övergripande bedömning gjorts av måluppfyllelsen 1998.Totalt fångades 13 fiskarter samt signalkräfta. Öring, elritsa, lax och ål var de vanligast förekommande fiskarterna, medan färna, lake och id var de ovanligaste. Antal fångade arter per station varierade mellan 0 och 5, med ett medeltal på 3,14 arter per station, vilket var en minskning jämfört med 1997.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Länsstyrelsen i Hallands län , 1999.
Serie
Meddelande / Länsstyrelsen i Hallands län, ISSN 1101-1084
Nyckelord [sv]
Fiskar, Sötvatten, Kräftdjurtdjur
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3373OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3373DiVA, id: diva2:863371
Anmärkning

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Tillgänglig från: 2015-10-23 Skapad: 2015-10-23 Senast uppdaterad: 2015-10-23Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf