Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Driftinformation
Ett driftavbrott i samband med versionsuppdatering är planerat till 10/12-2024, kl 12.00-13.00. Under den tidsperioden kommer DiVA inte att vara tillgängligt
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Biologisk effektuppföljning i kalkade vattendrag inom Hallands län: redovisning av elfisken samt fångststatistik och resultat i lekfisk- och smoltfällor 2000-2001
Ansvarig organisation
2002 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Halland är en av de regioner i Sverige som är hårdast drabbade av försurningen. Näringsfattiga marker med svårvittrade bergarter, hög nederbörd och närheten till stora utsläppskällor i Europa har inneburit att stora områden av Halland är utsatta för försurningspåverkan. Med undantag av sydligaste Halland och kustnära trakter är berggrunden kalkfattig. Omfattande skador på faunan i sjöar och vattendrag registrerades under 1970-talet som en följd av försurningen. Som en motåtgärd för att skydda den biologiska mångfalden startade en omfattande kalkningsverksamhet i Halland med Högvadsån 1978.Kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker har fått stor omfattning. Verksamheten kostar årligen ca 12 miljoner kronor och berör nästan alla betydande åar och bäckar tillsammans med nästan en tredjedel av Hallands nästan 1000 sjöar. Det finns ytterligare behov av att kalka nya vatten. För perioden 2001 - 2005 planeras ca 96 000 ton kalk att spridas i halländska vatten till en kostnad av drygt 57 miljoner kronor. Elfisken har under 2001 genomförts på 79 lokaler i vattendrag inom Hallands län. Elfiskena har som syfte att dokumentera fiskbestånden i försurade och kalkade vattendrag, samt att studera effekter av kalkning och försurning på främst lax och öring. Vidare har målsättningen med elfiskena varit att dessa skall kunna utgöra underlagsmaterial för en förbättrad kalkningsstrategi. Vidare har resultat från fiskfällor, fiskräknare, och beräknad fångstatistik för lax och havsöring insamlats. Vattenföringen var överlag god för elfiske år 2001. Därmed var fångstbarheten relativt optimal i de flesta av de undersökta vattendragen.Totalt fångades 11 fiskarter samt flod- och signalkräfta. Öring förekom på 89 % av lokalerna, vanligast därefter var elritsa, lax och ål. Ovanligast var bergsimpa och grönling som förekom på en lokal i Högvadsån respektive Smedjeån. Antal fångade arter varierade mellan 1 och 7 med ett medeltal på 3,28 arter per station, vilket var i paritet med 1999. Fem arter och fler noterades på 9 av de undersökta lokalerna.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Länsstyrelsen i Hallands län , 2002. , s. 102
Serie
Meddelande / Länsstyrelsen i Hallands län, ISSN 1101-1084 ; 2002:36
Nyckelord [sv]
Hallands län, Sverige, Halmstad, Sötvatten, Fiskar, Sverige, Miljöövervakning, Hallands län, Halmstad
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3332OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3332DiVA, id: diva2:863330
Anmärkning

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Tillgänglig från: 2015-10-23 Skapad: 2015-10-23 Senast uppdaterad: 2015-10-30Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2406 kB)221 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2406 kBChecksumma SHA-512
116cb9935c733031757788fe5f2e000dd1b65c9935d2acf256d901289f9ecda6a99388eb82b171d5ca607db368d04749993e44cac515e7eb62524a721e230bf3
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 221 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 96 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf