Denna rapport redovisar resultatet från en återinventering och uppföljning av lavfloran iBlekinge län på uppdrag av Blekinge luftvårdsförbund. Den första undersökningengenomfördes 2003 och under 2008 har en första återinventering genomförts. Under 2008återbesöktes 26 träd fördela på sex olika och väl spridda lokaler i länet. En av lokalerna,Horsaryd, ligger i en mer föroreningsbelastad miljö vid Karlshamn, i anslutning till E22och väg 29, medan övriga är spridda på landsbygden.Syftet har varit att:" undersöka och beskriva eventuella skillnader hos lavfloran i olika områden med varierandeföroreningsbelastning." fungera som ett kontrollprogram för epifytiska lavar där återhämtning respektiveförsämringar övervakas." vid behov utgöra underlag för fysisk planering och för att se om vidtagna åtgärdermot luftföroreningar ger effekter i miljön och på lavfloran.Resultatet visar inte på några stora förändringar jämfört med tidigare undersökningstillfälle.En viss förbättring har dock skett för lavfloran på de perifera tätortsträden vid Horsaryd(Karlshamn) vars genomsnittliga täckningsgrad ökat från 26% till 31%. Den ökadetäckningsgraden kan bero på en allmän återhämtning av lavfloran i Karlshamnsområdet.Förbättringar har även visat sig genom en minskad kvävepåverkan på lavfloran på dennalokal. Vi kan inte se några tydliga skillnader på lavfloran i Horsaryd jämfört med trädenpå landsbygden trots att vi förväntat oss en större påverkan i anslutning till de trafikeradevägarna vid Karlshamn.Samtliga undersökta träd, både i Horsaryd och på landsbygden, visar på en måttligt påverkadlavflora. Detta är tämligen förvånande när det gäller landsbygdsträden som i vanligafall endast har en svag eller inte alls påverkad lavflora. Ett intressant och möjligenoroande resultat från undersökningen är att lavfloran på landsbygdsträden i Blekinge ärtydligt mer utarmad jämfört med andra undersökta områden. Vad detta beror på vet viinte. Möjligen har lavfloran tidigare varit kraftigt utarmad och återhämtningen efter denminskade föroreningsbelastningen de senaste årtiondena kanske går långsammare i regionermed relativt torrt och nederbördsfattigt klimat.