Ett nytt ersättningssystem för rovdjursrivna renar infördes i Sverige den 1 januari 1996. Ersättningens storlek och fördelning till samebyarna bygger på förekomst och föryngring av järv, lodjur och varg samt på förekomst av björn och kungsörn. Länsstyrelserna i de fyra fjällänen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna har genom ett konstruktivt samarbete med landets samebyar inventerat renskötselområdet på järv, lodjur och varg. Inventeringen har flera syften. Sametinget ska ges ett underlag för fördelning av tillgängligt ersättningsbelopp. Beloppet som anvisas av regeringen var för 1998 30 miljoner kronor. Sametingets fördelning ska baseras på förekomst och föryngring av rovdjur. Inventeringen ska även syfta till att förse Naturvårdsverket med ett underlag för eventuella beslut om skyddsjakt samt fungera som en effektuppföljning av denna. Det är helt nödvändigt med ett trovärdigt underlag då frågan om eventuell skyddsjakt prövas. Länsstyrelserna har även ett utpekat regionalt faunavårdsansvar och behöver de kunskaper om förändringar i reproduktion och numerär av rovdjuren som inventeringen ger. Antalet järvföryngringar som registrerades var 59 st, vilket är färre än tidigare år. Den största skillnaden registrerades i Västerbotten. Orsaker kan vara mellanårsvariation i reproduktion eller en minskad stam. För 24 av landets föryngringar registrerades antalet ungar och medelproduktionen var 1,88 ungar per föryngring. Antalet familjegrupper av lodjur som registrerades var 128 st i renskötselområdet (167 st efter alternativ bedömning i Jämtland). Detta är ett klart lägre antal än tidigare år. Skillnaden är störst i Jämtlands län. Metoden för antalsbedömning av loföryngringar hade stramats upp inför årets inventering. Detta innebär att den lägre siffran kan, åtminstone delvis, vara en effekt av metodförändringen. Det är troligt att detta haft störst betydelse i Jämtland. Andra orsaker kan vara mellanårsvariation i reproduktion eller en minskad stam. Skyddsjakten på lodjur har inneburit en ganska omfattande beskattning av stammen. Antalet reproducerande järvhonor minskar mot söder i fjällvärlden. För lodjuren gäller det omvända, tätheten av familjegrupper ökar något mot söder. Fördelningen av dessa arter i renskötselområdet visar på att reproduktionsområdet för järv är enbart fjällvärlden medan lodjursföryngringarna sker i skogslandet och i det fjällnära området. Den tätaste lostammen finns i centrala Jämtland. Endast några enstaka vargar registrerades i renskötselområdet. För tredje året i rad hölls ett stormöte där länsstyrelserna, samebyarna, Naturvårdsverket och Sametinget träffades för att utbyta erfarenheter och utveckla inventeringsmetodiken. Stormötet fungerar som en kvalitetssäkring av inventeringen.