Uttern utgjorde förr ett vanligt djur vid sjöar och vattendrag i större delen av Sverige. En hänsynslös jakt under 1900-talet medförde att utterbeståndet minskade kraftigt i hela landet. Trots att uttern totalfredades 1968 så har beståndet inte ökat, utan snarare minskat ytterligare. Utterns misslyckade återhämtning utgör en alarmerande varningssignal angående miljötillståndet i landets sjöar och vattendrag. För att vi skall kunna hjälpa uttern att överleva i vår natur krävs det ingående kunskap om utbredning och hälsotillstånd samt om hur och vilka miljöstörningar som utgör de avgörande hoten mot arten. Inventeringar, beståndsuppskattningar och föryngringsuppgifter utgör viktiga redskap med vilka denna kunskap kan inhämtas.Syftet med denna rapport är att presentera vårt nuvarande kunskapsläge om utterns utbredning i länet och samtidigt beskriva hur uttern lever och hur den kan inventeras. Vår förhoppning är att rapporten ska entusiasmera till, och vägleda vid, ytterligare inventeringsinsatser inom länet.Rapporten har skrivits av biolog Pekka Bader. Författaren ansvarar själv för de slutsatser, värderingar och förslag som presenteras i rapporten. Länsstyrelsen vill också passa på att tacka biologföreningen och andra frivilliga vid Umeå universitet för deras ideella inventeringsinsatser samt Ammie Nyberg som ritat omslagsbilden