Det nu redovisade forskningsprojektet har finansierats av forskningsstiftelsen Tornspiran, och har målsättningen att besvara tre huvudsakliga frågeställningar:- Har stranderosionsproblemen längs farlederna för tyngre trafik respektive farlederna för skärgårdstrafik och fritidsbåtar förvärrats eller avtagit sedan den tidigare undersökningen som utfördes år 1990?- Är det möjligt att avgöra orsakerna till eventuella förändringar?- Går det att konstruera ett system för övervakning och uppföljning av stranderosionens framtida utveckling?Den första frågeställningen har kunnat besvaras genom en genomförd återinventering och jämförelse av den nutida skadesituationen med den tidigare. Resultaten från den äldre och den nya inventeringen är nu för framtidabehov registrerade i en omfattande kartdatabas. Jämförelsen visar tydligt att erosionsproblemen avklingat i Sandhamnsleden och Furusundsleden, men i farleden mellan Trälhavet och Stockholm pågår fortfarande en aktiv erosion.Dessutom ökar erosionsproblemen längs skärgårdstrafikens farleder i mellanskärgården mycket kraftigt.För att besvara den andra frågan har under två somrar utförts våglängds- och våghöjdsmätningar i mellanskärgården, för att om möjligt avgöra de fartygsgenererade vågenergiernas storlek i jämförelse med de naturliga, och för att kunna jämföra olika slags fartygstypers energialstring. Det visar sig utantvekan att de snabba passagerarfartygen av typ Cinderella och så kallade W-båtar i ogynnsamma fall kan skapa extremt höga vågenergier som är upp till 20 gånger större än normala fritidsbåtars, och upp till 8 gånger större änen finlandsfärja i fartbegränsad led. Ett växande antal stora och tunga fritidsbåtar genererar större energier än de som skapas av naturliga vindvågor i de flesta skärgårdsområden, men de utgör än så länge en mycket liten del av det totala fritidsbåtbeståndet.Den tredje uppgiften har också kunnat få en mycket tillfredsställande lösning. Genom att med markfotogrammetriska metoder registrera en noggrant positionerad strandprofil kan denna profil i minsta detalj övervakas i tre dimensioner från gång till gång. Det blir fullt möjligt att kontrollera förekomst eller förflyttning/förlust av så små detaljer som grässtrån eller gruskorn. Metoden beskrivs i rapporten, och den har också på försök utnyttjats operativt i en upprepning från år 2001 till år 2002. På ett mycket objektivt sätt har det kunnat visas att stranderosionen i vissa farledsnära områden skermed en närmast katastrofal hastighet. En av de undersökta profilerna har bara på ett år förlorat nära hälften av sitt marktäcke, som ersatts av grus och kalt berg.Erosionsproblemen är dels ett samhällsmiljöproblem eftersom de boende får bryggor och anläggningar förstörda, men det är också ett naturmiljöproblem i och med att stränderna av de fartygsalstrade vågorna byggs om till en steril biotop av sten och grus, vilket är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfald som annars är normal längs innerskärgårdens stränder. Problemet försvåras av att en levande skärgård också är beroende av ett väl utbyggt ochsnabbt transportsystem. I rapporten diskuteras hur ett övervakningssystem kan bidra till att resultaten av eventuella åtgärder kan kontrolleras och ge ett kvitto på åtgärdernas effektivitet.