Programområde Landskaps uppgift inom miljöövervakningen är att få en helhetssyn över förändringar av den fysiska miljön och den biologiska mångfalden i landskapet. Detta är något som efterfrågas mer och mer, inte minst inför framtagande av regionala landskapsplaner. Landskapsövervakning har också blivit allt viktigare då förändringar oftare sker på större geografisk nivå. Miljöövervakningen på landskapsnivå inriktar sig därför på såväl strukturer som arter.

Rapporten är ett första steg i Jönköpings läns regionala delprogram Utvärdering landskap, som syftar till att ta ett helhetsgrepp på landskapet där data insamlade genom miljöövervakning vägs samman med data som produceras inom andra verksamheter. I första hand riktar sig utvärderingen mot biologisk mångfald och de faktorer som påverkar denna på landskapsnivå.

I rapporten presenteras förslag på metod och även förslag på indikatorer för att göra en utvärdering av den påverkan och de effekter som blir följderna på landskapet. Utvärderingsmetoden följer DPSIR-kedjan. För samtliga indikatorer har det gjorts en kort analys av det aktuella läget och förväntade trender.

För drivkrafterna (D) har data främst hämtats från Statistiska centralbyrån och omfattar fyra indikatorer.

Påverkansindikatorerna (P) består främst av fysiska strukturer i landskapet och påverkan från större vilt, så som älg/jaktstatistik och vildsvin. Påverkansindikatorerna är sju till antalet.

Indikatorerna för status/tillstånd (S) hämtar data från den regionala miljöövervakningen och består främst av uppgifter om artförekomster för olika utvalda arter, men även större strukturer så som opåverkade områden och funktionella vattendrag. Förslaget innebär 13 olika indikatorer.

För inverkan /effekt (I) har tre indikatorer valts, samtliga baseras på de skador som vilt (rovdjur och stora betesdjur) kan ge.

Den sista länken i DPSIR-kedjan, indikatorer på respons /åtgärder (R ), kommer tas fram först efter nästa utvärdering då trender och effekter av eventuella landskapsförändringar tydligare kan ses.