Sammanfattning

Vramsån är det näst största biflödet till Helge å och har sitt ursprung i

Hässleholms kommun och fortsätter sedan vidare in i Kristianstads kommun.

Under sommaren 2001 karterades den övre delen av Vramsån, från Lilla Årröd

upp till Rickarums kvarn, en sträcka på cirka 8 kilometer. Karteringen utfördes av

Mikael Svensson (MS Naturfakta) som karterade omgivning och närmiljö samt av

Torbjörn Davidsson (Ekologgruppen AB i Landskrona) som karterade

vattenbiotopen.

Inventeringen visar att både omgivning och närmiljö domineras av lövskog, vilket

skapar bra förutsättningar för öring eftersom att träden skuggar vattenytan

samtidigt som ved tillförs till vattendraget. Öringen gynnas även av att Vramsån

domineras av strömmande partier och att bottensubstratet till största delen präglas

av block, sten, sand och grus. Längs sträckan påträffades fem stycken vandringshinder

där bl.a. fisk löper risk att skada sig vid turbiner. Efter det att karteringen

gjordes har ett flertal av hindren åtgärdats genom att omlöp har anlagts. Vramsån

har bra förutsättningar för både lek och uppväxt, medan förutsättningarna för goda

ståndplatser är något sämre.

Vramsån präglas av en hög naturlighet för att vara ett skånskt vattendrag. På flera

sträckor i det karterade vattendraget förekommer nyckelbiotoper, vilka främst

utgörs av strömvattensträckor i skogslandskap, kvillområden och

utströmningskällor. Vramsån är klassat som ett Natura 2000-område och är av

nationellt intresse eftersom det hyser flera värdefulla naturmiljöer. I vattendraget

har samtliga sju inhemska musselarter påträffats, därutöver har även andra

värdefulla arter noterats i och intill vattendraget, bl.a. havsöring, ål och

kungsfiskare.

De främsta åtgärderna som bör vidtas i Vramsån är att minska den omfattande

rensningen, återmeandra vissa delar av vattendraget samt skapa skyddszoner intill

artificiell mark och skogsmark. Det är även viktigt att säkerställa ett minimiflöde i

Vramsån, både för att skydda värdefulla livsmiljöer och djurlivet samt fuktig mark

i omgivningen. För att möjliggöra passage för fisk och andra vattenlevande

organismer krävs även att åtgärder vidtas vid vandringshinder där trösklar och

trappor behöver utjämnas samt utvandringsproblematiken för smolt och ål

behöver ses över.