Sammanfattning

Gotland har nära 80 mil kust och ett antal insjöar (träsk). På kusten råder fritt fiske med

handredskap och med nät medan fisket i insjöarna är förbehållet fiskerättsägarna, med tre undantag

där fiskekort säljs. Genom det fria fisket saknas indikatorer som antal sålda fiskekort för att

beräkna antalet besökande, vilket uppskattningsvis kan röra sig om upp mot ett tusental.

Genom aktiv fiskevård har beståndet av havsöring utvecklats till ett av de mer attraktiva, inte bara

för svenska fisketurister. Fiskevård bedrivs även för att förbättra de kustlevande bestånden av

gädda och abborre. Då inga utsättningar görs, sker fisket enbart på naturliga, vilda fiskar, vilket ger

ett mervärde.

Endast tre företag kan ses som fisketurismföretag men flera logiuthyrningsföretag använder

tillgången till sportfiske i sin marknadsföring. Gotlands särpräglade natur, fiske på vilda bestånd

och en hög tillgänglighet är delar av möjligheterna för en allmänt växande fisketurism. Hög

tillgänglighet för alla inom ramen för det fria handredskapsfisket kan också betraktas som ett

hinder för utveckling av fisketurismföretag med fiskepaket och guidning som bas. Länsstyrelsen

menar dock att åtgärder för att utveckla fisketurismen på Gotland ska beakta både möjligheterna

till hög tillgänglighet för en allmän turism inom ramen för det fria handredskapsfisket och

möjligheterna till kommersialisering via bärkraftiga företag. Samtidigt måste regelverket inom det

fria handredskapsfisket ses över för att säkra resursen långsiktigt. Samverkan, kreativa lösningar

och en långsiktig och välfinansierad fiskevård är ledorden i denna utveckling.

Sport- och fritidsfiske är traditionellt mycket mansdominerade aktiviteter. Potentialen för fler

fiskande kvinnor är stor. Att öka kvinnors delaktighet i fiskerirelaterade frågor leder sannolikt

också till att nya utvecklingsmöjligheter skapas, vilket borde utnyttjas.