Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Grundvatten i Västmanlands län En sammanställning av data från de större kommunala grundvattentäkterna
Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
Ansvarig organisation
2002 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

S

AMMANFATTNING

Syftet med den här sammanställningen är att få en bild av tillstånd och förändringar i äldre, djupare beläget grundvatten i stora grundvatten-magasin som är av betydelse för den kommunala vattenförsörjningen. Resultaten kommer ifrån provtagningar i kommunala grundvatten-täkter. Utgångspunkten för sammanställningen är följande:

• Grundvattenmagasinen skall vara klassade som stora, d v s ha en uttagsmöjlighet som är större än 5 l/s, dock med vissa undantag t ex Himmeta.

• Grundvattentillgången får inte vara förstärkt genom infiltration av ytvatten.

Eftersom vattenförsörjningen i Västerås tätort bygger på grundvatten vars bildande förstärkts genom infiltration av ytvatten från Mälaren omfattar utvärderingen ej Hässlös vattenverk. Sammanställningen berör följande kommunala grundvattentäkter:

• Götlunda och Lunger (Arboga kommun)

• Skottbacken (Kungsörs kommun)

• Himmeta (Köpings kommun),

• Viksviken1 (Fagersta kommun)

• Riddarhyttan (Skinnskattebergs kommun)

• Karbenning (Norbergs kommun)

• Rävnäs 1 (Surahammars kommun)

• Kolbäck (Hallstahammars kommun)

• Ansta (Västerås kommun)

• Knipkällan och Ransta (Sala kommun)

• Heby och Tärnsjö (Heby kommun)

Grundvattnets kemiska sammansättning har förändrats från 1970- talet och sedan mitten av 1990-talet. Det är framförallt på nitrathalterna man kan se tydliga förändringar. Försurningen har inte gått tillbaka i den omfattning som man tidigare trodde, utan alkaliniteten och pH-värdena har varit relativt konstanta. Riddarhyttan och Rävnäs är två täkter som fortfarande är försurade med varierande pH-värden och låg alkalinitet. Riddarhyttan har en grundvattenbildningsprocess som påverkas (hydrauliskt) av sjön Gnien. Det leder troligen till att pH-värdena varierar (mellan 6,2 och 7,4) samt att alkaliniteten har varit mycket låg (runt 15 mg/l).

Förhöjda kvävehalter är ofta orsakade av gödselhantering på jordbruksmark eller påverkan av enskilda avlopp. Götlunda täkt har höga nitratvärden, 4-8 mg/liter. Täkten uppvisar inte heller någon direkt sjunkande trend (klass 3-4). Täkterna i Tärnsjö och Heby har

Infiltration av grundvatten sker för att förbättra råvattenkvaliteten. Data från täkterna redovisas, men ska bedömas utifrån denna "störning".

 

varit tydligt nitratpåverkade (klass 4), men på senare tid (från 1994) har klassningen sjunkit till måttlig påverkan (klass 3 ;1-5 mg/l). Kloridhalten i grundvatten orsakas delvis av vägsalt (NaCl). Götlunda täkt uppvisar de högsta kloridhalterna med en entydigt ökande trend från 1995 och framåt. Kloridhalterna i Heby kommuns täkter vid Tärnsjö och Heby uppvisar från 1980 en successivt ökning fram till ungefär 1997. Speciellt för täkten vid Heby var ökningen mycket kraftig (50 %) mellan 1993 och 1996. Efter 1997 har kloridhalterna vid Tärnsjö och vid Heby i stort sett legat på samma nivå

. Götlunda täkt uppvisar de högsta värdena i länet (klass 3; relativt hög halt). Redoxvärdena har delvis en geologisk förklaring och ändras inte med tiden. Täkter med mycket höga järn- och manganhalter är Himmeta (klass 4) och Karbenning (klass 4). I övrigt är grundvattnets kvalitet mycket bra.

Tabell 1

. En generell sammanställning av en effektrelaterad tillståndsklassning med avseende på Alkalinitet (samt pH), Nitrat, Klorid och Redoxförhållanden. Tidsperioden har varierat. Redoxparametrarna har bara analyserats under 2001-2002.

TäktpH/AlkalinitetNitratKloridJärn och Mangan

Götlundaklass 2klass 3/4*klass 2/3klass 1**Lungerklass 3klass 1*klass 1klass 1**Skottbackenklass 2klass 2/3*klass 2 klass 1**Himmetaklass 1klass 2*klass 2 klass 4**Viksvikenklass 3klass 3*klass 1klass 1/2Riddarhyttanklass 3 /4-klass 1klass 1**Karbenningklass 1-klass 1klass 4**Kolbäckklass 1klass 3/2*klass 2klass 1**Rävnäsklass 3klass 1*klass 1klass 1**Anstaklass 2-klass 2 klass 1**Ranstaklass 2klass 3*klass 2klass 1**Knipkällanklass 2klass 3/ 2/ 1*klass 2klass 1/2Tärnsjöklass 2klass 4/3*klass 2klass 1**Hebyklass 2klass 4/3*klass 2klass 1***Nitrathalterna var mycket varierandeklass 1=**Redoxparametrarna analyserades klass 2=2001-2002, övriga parametrar klassades klass 3=med avseende på hela peroidenklass 4=klass 5=

För att få en fortsatt god överblick över grundvattnets kemiska sammansättning bör provtagning, analyser och kvalitetssäkring utföras efter ett gemensamt program för de stora akvifärerna i Västmanlands län.

4

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2002. , s. 48
Serie
Rapport, ISSN 0284-8813 ; 2002 Nr 13
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Finansiering, Regionalt finansierad miljöövervakning; Miljöövervakningens programområden, Sötvatten
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1897OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1897DiVA, id: diva2:762555
Tillgänglig från: 2014-11-12 Skapad: 2014-11-12 Senast uppdaterad: 2015-08-05Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(705 kB)312 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 705 kBChecksumma SHA-512
955bf9489c321c28e4f304ec37948b5c574ca6dee9e88f9b74fc35b0f599573edc2b47431232c1a839661f1595f5637a32c436ddc35204f10f8546782cd5b481
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Länsstyrelsen Västmanlands län
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 312 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 375 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf