I Sverige finns drygt 3700 tillståndsgivna vattenkraftverk/dammar. Vi fann att 87

av dessa anläggningar (ca 2,4 %) har omprövats med hänsyn till fiskevården och

naturvården. Omprövningarna har enligt dessa resulterat i 128 natur- och

fiskevårdsåtgärder. Sextiotvå åtgärder gällde minimitappning eller ökad

minimitappning till nedströmsliggande vattendrag. Trettioåtta av tappningarna var

av en storlek som motsvarade en förlust på upp till 5 % av respektive

anläggningsnormalproduktion. Tjugoåtta av de omprövade anläggningarna har

ålagts att anlägga en fungerande fiskväg. Flest omprövningar, 41 stycken, har

genomförts inom Västerhavets vattendistrikt. Flest omprövningar skedde under

perioden 1996 – 2005.

Till följd av omprövningar (minimittappning) har ca 26 MWh

vattenkraftproduktion förlorats. Förlusten motsvarar ca 0,0004 % av den totala

svenska vattenkraftproduktionen (ca 67 TWh), eller 12 % av produktionen hos ett

medelstort svenskt vindkraftverk (3506 GWh, Energimyndigheten 2011). Dessa

storleksförhållanden bör man ha i åtanke när man diskuterar

”miljömålskonflikten” Levande sjöar och vattendrag – Begränsad klimatpåverkan,

t ex att bevara hotade fiskstammar genom minimitappning till

fiskväg/nedströmsliggande vattendrag med mera på bekostnad av

vattenkraftsproduktion).

Åtgärder till följd av omprövning av vattendomar skulle kunna fungera som

indikator för arbetet med miljöövervakning och miljömålet Levande sjöar och

vattendrag. Framtida indikatordata kan insamlas genom att ansvarig central

myndighet begär in uppgifter från omprövande myndigheter. För att få en

utförligare bild av hur arbetet med att miljöanpassa dammar och kraftverk går

enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag skulle man även kunna samla in

indikatordata som belyser frivilliga åtgärder eller åtgärder till följd av tillsyn eller

krav i tillståndsärenden.

Rapporten har utarbetats av Länsstyrelsen Värmland efter samråd med

Kammarkollegiet, Naturvårdsverket och Fiskeriverket.