Ett av Riksdagens 16 miljömål är ”giftfri miljö”. Mået innebä bland annat att kemiska

ämnen i miljön inte hotar eller påverkar människors hälsa och ekosystemen. Konsumenterna

utsätts dock fortfarande för vissa föroreningar på en nivå som kan misstänkas

leda till hälsoproblem. Livsmedel är ofta en viktig exponeringsväg för många av dessa

miljöföroreningar

.

Livsmedelsverket har nu undersökt hur halterna av vissa miljöföroreningar har förändrats

över tiden i baslivsmedel (vete- och rågmjöl, vetekli) och livsmedelsproducerande

djur (nötkreatur, svin, lamm, odlad fisk, mjölk och ägg). Undersökningen har använt

data från Livsmedelsverkets livsmedelskontroll mellan 1976 och 2010. De ämnen som

analyserades var tungmetallerna kadmium, bly och kvicksilver och de svårnedbrytbara

klore

rade organiska föreningarna α-hexaklorcyklohexan (α-HCH), polyklorerade

bifenyler (PCB), hexaklorbensen (HCB) och DDT-föreningen p,p'-DDE, även kallade

POP (persistent organic pollutants).

Sammantaget visar resultaten att de riskreducerande åtgärder som hittills har vidtagits

mot kadmium- och kvicksilverförorening inte har haft någon markant effekt på halterna

i svenska livsmedel. För bly, HCH, PCB, HCB och DDT har dock åtgärderna i de flesta

fall haft positiv effekt på halterna.

Kadmium

.

Halterna har mycket långsamt sjunkit i vete- och rågmjöl (halveringstid 80-

120 år). I njure från nötkreatur, lamm och ren har halterna inte ändrats under den

studerade tidsperioden. I vetekli och svinnjure tycks kadmiumhalterna långsamt öka (fördubblingstid

84 respektive 26 år). Resultaten för vetekli är dock osäkra på grund av relativt

få prover i undersökningen. Generellt sett är halterna högre i Skåne och Blekinge än i

övriga delar av landet. Halterna i ren är klart högre i Västerbotten än i Jämtland och Norrbotten.

De mycket långsamma förändringarna kan till viss del bero på ändrade produktionsmetoder

i jordbruket, nya bearbetningsmetoder, samt ändrad foderproduktion

.

Bly

.

De riskreducerande åtgärderna har haft positiv effekt på halterna i de undersökta

proverna, med undantag för ren

– där syns ingen trend. I mjölprodukterna halverades

halterna vart 13-16 år, medan halterna i njure från nötkreatur och lamm minskade

snabbare (halveringstid 7-9 år).

Kvicksilver

.

I odlad regnbåge var halterna oförändrade under åren 2001-2010.

POP.

Halterna av ämnena sjunker över tiden (halveras på 3,5-16 år). HCB i ren och

nötkreatur är dock ett undantag. I ren ökade halterna 2000 2010 med en fördubblingstid

på 10 år och i nötkreatur med en fördubblingstid på 17 år. Nötkreatur och mjölk från

Skåne och Blekinge har, generellt sett, högre halter av PCB och p,p´-DDE än i övriga

landet.